Ukraina debatterades i riksdagen

14.03.2014 kl. 11:08
I onsdags (12 mars) debatterades situationen i Ukraina, och speciellt den på Krimhalvön, i riksdagens plenum. Debatten var livlig och en av de mest angelägna hittills det här året. Med i debatten var riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, vilket var särskilt viktigt då det i tidningarna på Åland och i riket de senaste dagarna har riktats uppmärksamhet mot Ålandslösningen som inspirationskälla för de inblandade i konflikten.

Krisen i Ukraina handlar idag mycket om Krim, ett område som fick självstyrelse 1921 precis som Åland, men det finns skillnader mellan dem båda. En väsentlig skillnad är att Ålands ”kin-state” är Sverige medan Krims är Ryssland, påpekade Nauclér i talet.

 

Nauclér förklarade att ha ett självstyrt område inom sina gränser är en finkänslig uppgift som kräver skicklighet, som Finland har lång erfarenhet av. Ålandslösningen nämns flyktigt i finsk och internationell press men inte med någon verkligt djup kunskap och inte med konkreta förslag. Vi som varit med länge har träffat och talat med många som kommit från Krim till Åland, och många har också varit på Krim och fört samtal, upplyste Nauclér. Ukrainas nuvarande utrikesminister är en kännare av Finland och Ålandslösningen, förklarade hon vidare, och frågade därefter regeringen om det finns beredskap för att konkret arbeta med Krimkonflikten genom att använda sig av den kunskap och erfarenhet Finland har av att härbärgera ett självstyrt område inom sina gränser.

 

Utrikesminister Tuomioja svarade att frågan om Finland verkligen har gjort allt för att hjälpa till i Ukraina ställs hela tiden. Man kan alltid göra mera. Men han trodde att vi i rådande situation har gjort allt vi kan genom vårt arbete i de internationella organisationer Finland är medlemmar i – det vill säga OSSE, Europarådet och naturligtvis FN och EU. Utrikesministern poängterade att man vet att Finland finns till hands, man vet att finländare finns tillgängliga och man vet att vi har Ålandsexemplet.

 

Tuomioja menade också att det inte lönar sig att erbjuda sig om det inte finns efterfrågan; det är sist och slutligen beroende av aktörernas vilja.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15