Regeringen bär ansvar

26.03.2014 kl. 09:54
Helheten vi kommit fram till är ansvarsbärande och trovärdig. I ärlighetens namn ska vi också säga att här ingår så väl inbesparingar som skattehöjningar som många av oss hade velat undvika. I denna situation står dock Finlands framtid på spel och därför är besluten ändå nödvändiga.

Svenska folkpartiets ordförande, försvarsminister, Carl Haglund är nöjd med att regeringen fattat beslut om en ambitiös helhet för att råda bot på de dåliga offentliga finanserna i vårt land. Samtidigt beklagar Haglund vänsterförbundets utträde ur regeringen.

 

- Det är inte lätt att göra vare sig nedskärningar eller skattehöjningar. Helheten som under ramperioden sänker underskottet med 2,7 miljarder, är nödvändig för att rädda välfärdsamhället på sikt. Vi kan inte fortsätta leva på skuld och den vägen sätta våra barns och barnbarns rätt till välfärd på spel. Finlands svåra situation blir inte bättre av att man som vänsterförbundet kastar in handduken. Vi måste bryta vår skuldsättning, och för att lyckas med det krävs svåra beslut. Det är nu som partiernas ryggrad och ansvarskänsla kommer upp till bevis, säger Haglund och SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

 

Henriksson poängterar att det hela tiden varit viktigt för SFP att vi inte försämrar situationen för de som har det allra svårast.

 

- Nu drabbas inte ensamförsörjarna av minskningar i barnbidraget och utkomststödet berörs inte heller av nedskärningar i indexförhöjningen. 

Vi kunde också undvika en sänkning av studiestödet. Samtidigt är det naturligtvis så att de allra flesta människor i vårt land berörs av de här besluten och att sänka barnbidraget har inte varit lätt, säger Henriksson.

 

Haglund gläds också över regeringens strukturella åtgärder för att bland annat höja försörjningsgraden konkretiseras. Tack vare reformerna blev andelen direkta nedskärningar och skattehöjningar mindre.

 

Enligt Haglund är det bra att skattehöjningarnas andel av anpassningen blev fyrtio procent av helheten. Vi kan inte riskera den inhemska köpkraften och tillväxten med för stora skattehöjningar.

 

En ytterligare åtgärd som man kommer att ta till är att sälja bort delar av statens egendom. Försäljningen beräknas ge cirka två miljarder euro. Av dessa ska 1,5 miljarder användas för att avkorta statsskulden och en del används på tillväxtsatsningar.

 

- Helheten vi kommit fram till är ansvarsbärande och trovärdig. I ärlighetens namn ska vi också säga att här ingår så väl inbesparingar som skattehöjningar som många av oss hade velat undvika. I denna situation står dock Finlands framtid på spel och därför är besluten ändå nödvändiga, säger Haglund.

 

 

Tilläggsuppgifter: Ministergruppens specialmedarbetare Gun Kapténs,

0440-365 123

Carl Haglund och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15