"Den blomstertid” en del av vårt kulturarv

01.04.2014 kl. 08:48
Svenska riksdagsgruppen vill entydigt framhålla att det inte finns orsak att frångå traditionen att sjunga sommarpsalmen. Att våra traditioner har en kristen bakgrund betyder enligt vår uppfattning inte att det handlar om exkluderande religionsutövning om man sjunger sommarpsalmen vid skolavslutningarna.

Sommarpsalmen "Den blomstertid" har blivit föremål för livlig debatt efter att biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen uppmanat Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv till skolorna gällande anordnandet av traditionella och religiösa fester.

 

Svenska riksdagsgruppen vill entydigt framhålla att det inte finns orsak att frångå traditionen att sjunga sommarpsalmen. Att våra traditioner har en kristen bakgrund betyder enligt vår uppfattning inte att det handlar om exkluderande religionsutövning om man sjunger sommarpsalmen vid skolavslutningarna.

 

- Vi anser att vårt samhälle bygger på multikulturella värden där vars och ens bakgrund och religion respekteras. På motsvarande sätt ska vi värdesätta och respektera våra egna traditioner och sedvänjor som ofta har en kristen bakgrund, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.

 

- Vi ser en risk att man överproblematiserar saken om sjungandet av sommarpsalmen blir ifrågasatt på lagliga grunder. Om det faktiskt är ett juridiskt problem är Svenska riksdagsgruppen beredd att ta initiativ till att precisera lagen.

 

Enligt Svenska riksdagsgruppen finns det skäl att uppdatera direktiven till skolorna gällande religiösa fester. Alla ska respekteras för sin trosuppfattning och i skolorna ska det finnas fungerande regler för hur elever från andra trossamfund behandlas om kristna skolgudstjänster eller annan religionsutövning arrangeras.

 

Att sjunga "Den blomstertid" handlar ändå inte om detta. Det är en vacker och glad tradition, som man oavsett religiös bakgrund har lätt att stämma in i.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00