Verklighetsfrånvänt försök att tackla jämställdhetsproblemen

03.04.2014 kl. 16:24
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (Sv) ser lagmotionen om tidigareläggning av pensionsförmånen för kvinnor som föder barn inom äktenskap, som riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) med flera lämnade in på onsdagen, som ett dåligt sätt att tackla ett verkligt problem.

Motionärerna anser sig vara ute i jämställdhetens tecken, då de vill förbättra pensionssystemets behandling av kvinnor som stannar utanför arbetslivet under de år man bildar familj, säger Mikaela Nylander. Tanken är visserligen god, dagens pensionssystem bestraffar kvinnor som stannat utanför arbetslivet då de bildat familj. Men då man läser lagförslaget finner man ganska snabbt de verkliga motiven bakom förlaget: främlingsfientlighet, homofobi och en föråldrad syn på samhället. Man skriver till exempel rakt ut att ett motiv att stöda finländska barnfamiljer är den ökade invandringen samt det faktum att nativiteten är högre bland invandrare än finländarna, fortsätter Nylander.

 

Man hänvisar i motionstexten till att man genom detta förslag säkrar tillgången till finländsk arbetskraft även i framtiden, säger Nylander, men påpekar att förslaget går stick i stäv med regeringens strävanden att förlänga arbetskarriärerna.

 

Det förvånar mig inte över huvudtaget att delar av Sannfinländarnas riksdagsgrupp hänvisar till efterkrigstida lagar som exempel i sin motion, jag tycker det blivit väldigt klart att deras samhällssyn är från den tiden, fastslår Mikaela Nylander. Det faktum att tidigareläggningen av pensionen endast skulle gälla kvinnor som lever i ett heterosexuellt äktenskap där minst ena parten är finländare och som får barn är för övrigt trippeldiskriminering, konstaterar Nylander.

 

För att öka på jämställdheten i arbetslivet bör man i framtiden fördela kostnaderna för föräldraledigheterna jämnt mellan föräldrarnas arbetsgivare och skapa flexibla system för föräldrar att delta i arbetslivet, avslutar Nylander.

 

 

Tilläggsinformation

Riksdagsledamot Mikaela Nylander

050 511 3029

 

 

Bakgrund:

Riksdagsledamot Pentti Kettunen (Saf) lämnade på tisdag in en lagmotion om att kvinnor som föder 1-3 barn inom äktenskapet kunde få gå pension 3, 5 eller till och med 7 år tidigare, utan att pensionen skulle minska. Förmånen skulle förutsätta att kvinnan arbetar i Finland eller för en finländsk arbetsgivare samt lever i ett äktenskap där minst ena parten är finländare. Bland lagmotionens motiveringar nämns en strävan att på detta sätt öka antalet arbetsföra finländare samt att bibehålla en befolkning av finländskt ursprung i Finland. Man nämner även Jorddispositionslagen från 1945 och markanvändningslagen från 1958 som exempel på hur staten belönat flerbarnsfamiljer. Finlands Grundlag stipulerar att ingen utan godtagbar orsak får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person (Grundlagen 11.6.1999/731, § 6).

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00