Regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

10.04.2014 kl. 18:00
Gruppanförande 10.4 2014, ledamot Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen

 

Interpellation om regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

 

Värderade talman,

Oppositionen tar sig an ett viktigt tema i sin interpellation. Självklart vill vi alla barnens bästa. Liksom vi vill alla medborgares bästa. Också framtidens barn.

Då handlar det inte bara om nivån på barnbidraget, utan det handlar även om allt annat som sker i vårt samhälle. Det handlar om att bygga ett sådant samhälle som kan stödja sina medborgare. För det behövs en stabil offentlig ekonomi, också i framtiden.

Vi måste alla kunna medge, att om landets ekonomi inte är i skick kan vi inte heller garantera barnen en trygg framtid. Den sittande regeringen, liksom kommande regeringar, måste ha förmåga att se framtidens utmaningar och kunna arbeta långsiktigt.

 

Värderade talman,

Barnfamiljerna ska vara föremål för särskild omsorg och uppmärksamhet när nedskärningar i statens utgifter görs.

Beslutet att sänka barnbidragen har fattats, inte som ett separat beslut, utan som en del av en helhet. I helheten beaktas de ekonomiskt utsatta grupperna särskilt genom kompenserande åtgärder.

Det har sagts förr, men jag upprepar: det är för att stödja personer och familjer med små inkomster som regeringen till ett värde av 100 miljoner euro höjer grundavdraget och arbetsinkomstavdraget i beskattningen. Dessutom gjordes undantag för utkomststödet, som indexjusterades fullt ut. För Svenska riksdagsgruppen är det viktigt att ensamförsörjartillägget inte rörs.

 

Mannerheims barnskyddsförbund har uttryckt berättigad oro för att barnbidragets realvärde på tjugo år har sjunkit. Samtidigt får vi inte glömma att i familjer där vardera föräldern har jobb, har realinkomsterna ökat under samma tidsperiod.

Vi måste, precis som Mannerheims barnskyddsförbund säger, fokusera särskilt på ensamförsörjarfamiljer, familjer med små barn och familjer med många barn. De familjer som redan nu har utkomstsvårigheter, har inte marginaler att klara av en sänkt nivå på barnbidraget.

Att särskilt beakta ensamförsörjarfamiljers situation har gått som en röd tråd i regeringens socialpolitik. Genom det kan man bäst bekämpa barnfattigdom.

Det är klokt att regeringen nu gör en grundlig konsekvensanalys om hur barnbidragsbeslutet slår ut. Mottagarna är allt annat än en homogen grupp – det är faktiskt inte mindre än nästan 600 000 familjer som får denna inkomstöverföring.

Det finns orsak att bredda analysen till att gälla barnfamiljernas situation överlag.

 

Svenska riksdagsgruppen anser att vi bör hålla fast vid att barnbidraget är en universell förmån som alla barn kommer i åtnjutande av. Det finns undersökningar – som bland annat Mannerheims barnskyddsförbund hänvisar till – som visar att i länder där barnbidraget har gjorts behovsprövat har nivån sjunkit och barnfamiljsfattigdomen ökat. Den vägen ska vi inte gå.

 

Värderade talman

Som jag inledningsvis konstarerade handlar en god familjepolitik om mycket mera än barnbidrag. Vi kan redan göra förbättringar när det gäller attityderna till barnen. Alla vuxna har ett ansvar för att barn har miljöer som är trygga och bra att växa upp i. Vi behöver även åtgärder som gör att papporna deltar i barnets uppväxt.

Också i stadsplaneringen borde olika åldersgruppers behov beaktas ännu mer än vad som görs. Grunden för en god familjepolitik är att servicen fungerar. I våra kommuner måste det finnas en barnrådgivning som fungerar, välfungerande skolor – alla familjer har inte råd med dagens stora aktivitetsutbud, därför ska de aktiviteter som skolan ordnar vara gratis för alla.

På många håll skapas familjecenter eller familjerådgivningar där man genom mångprofessionellt arbete på ett och samma ställe kan erbjuda hela familjen stöd och service. Vi behöver mera sådant, särskilt i urbana centrum där livet är mera anonymt och familjer riskerar marginaliseras.

 

När vi nu förnyar barnskyddslagen sätts tyngdpunkten på tidiga stödåtgärder som minskar behovet av egentliga barnskyddsingripanden. Viktiga är också de anslag som riksdagen skjutit till för vården av mödrar med rusmedelsproblem.

Nu när vi går in för att skapa konkret innehåll i vårdreformen, som vi alla har enats om, är barnfamiljerna en central målgrupp. Vi har inte råd att misslyckas här.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00