Spännande tider i finländsk politik

13.04.2014 kl. 08:12



Vem har sagt att politik är tråkigt ? De senaste veckornas händelser på den politiska arenan i vårt land har minsann bjudit på en hel del dramatik och överraskningar. Många frågar nu om regeringen kan fortsätta, eller om vi behöver ett nyval. Min ståndpunkt är klar. Vi behöver inget nyval!

Hur resonerar du då, kanske någon frågar. Jo, låt mig kort berätta.

För drygt två veckor sedan i den s.k. ramrian, fattade regeringen oerhört svåra men viktiga beslut för vårt lands framtid. Vi lyckades komma överens om anpassningsåtgärder på ca 2,7 miljarder euro för de kommande fyra åren. För nästa år betyder det skattehöjningar på 700 miljoner och nedskärningar på 900 miljoner €. Vänsterförbundet valde tyvärr att checka ut. De fem partier som är kvar dvs Samlingspartiet, SDP, Gröna, SFP och KD  valde att bära ansvar. Vi har tillsammans 112 platser i riksdagen. En betryggande majoritet. Vi har lyckats komma överens om det som varit det allra svåraste, dvs hur vi ska få ordning på landets ekonomi, så att våra barn och barnbarn också ska få leva i ett välfärdsland.

Låt mig vara tydlig. Ett land som har en majoritetsregering, som enats om svåra stora ekonomiska beslut, är inte inne i en politisk kris. Inte fastän statsministern meddelat att han avgår. Den politiska linje vi fört och kommit överens att fortsätta med, den håller våra riksdagsgrupper fast vid. Politiken byts alltså inte ut, fastän statsministern blir en annan. Därmed har vi inte heller en sådan situation i landet, som enligt grundlagen skulle kräva att riksdagen upplöses.

Sedan är det annan sak, att det upplevs tråkigt att statsminister Katainen valt att sluta som ordförande för Samlingspartiet och därmed som statsminister. Han har varit och är en bra statsminister, och jag uppskattar hans arbete högt. Jag kommer kommer att sakna honom, såväl som kapten för regeringen, som en god kollega och skicklig debattör. Han lämnar ett tomrum efter sig.

Självfallet är det också så, att inte heller ordförandevalet i SDP, har direkt betydelse för regeringens fortsatta arbete. Låt mig ändå säga att vi har en duktig finansminister som har skött sitt uppdrag väl. Sedan är det ju så, att alla de beslut vi fattade under ramrian också ska ros i hamn. För det behövs uttryckligen den sittande regeringen. Ett nyval i höst, skulle äventyra verkställigheten av allt det vi nu kommit överens om. Det om något, har vi inte råd med och det ligger inte i fosterlandets intresse. Var och en av oss ministrar har faktiskt händerna fulla med att föra saker framåt, så att ord blir handling!

Till sist några ord om vårdreformen som alla partier enats om. Jag hör till dem som ännu har fler frågor än svar. Då fem stora vårdområden ska ta hand om organiseringen av all social-hälso och sjukvård, talar vi om en reform i mammutklass. Vården och servicen måste kunna tryggas på svenska, de enskilda kommunernas och kommuninvånarnas röst måste höras, och gränser ska inte få bli hinder för kloka lösningar. Vad gäller Österbotten finns flere utmaningar, och Kronobys situation i gränsmarken är en av dem som behöver en klok lösning. Då Karleby hör till Uleåborgs vårdområde och landskapet Österbotten till Åbo, hamnar Kronoby mitt emellan. Fungerande lösningar som den vi har i Jakobstadsregionen, där vi redan integrerat social – hälso och specialsjukvård, behöver vi också slå vakt om. Vi har all orsak att återkomma till dessa frågor.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00