Arbetsseger för ledamot Nauclér

07.05.2014 kl. 08:55
Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU, alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Vid riksdagens remissdebatt igår (6.5) behandlades  den uppmärksammade lagändringen om slopandet av mervärdesskattefriheten för dagstidningar och tidskrifter som importeras genom postförsäljning. Lagändringens uttryckliga syfte är att stoppa en åländsk aktör inom handeln som koncentrerat funktioner i anknytning till tidnings- och tidskriftsdistribution till den del av Åland som ligger geografiskt mycket nära riket för att på så sätt få så låga kostnader som möjligt och så stor vinst som möjligt.

Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU,  alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Lagförslaget, som skall sätta stopp för denna skatteflykt, medför en kraftigt ökad byråkrati och helt orimliga konsekvenser för privatpersoner på Åland, som prenumererar på veckotidningar från Finland, Sverige eller något annat land. Lagändringen kommer också att medföra ökade kostnader och byråkrati för alla privatpersoner i det här landet som beställer en veckotidning från ett land utanför EU. 

I fortsättningen måste alla, och jag upprepar, alla privatpersoner i det här landet som prenumererat på eller beställer en enskild tidskrift från exempelvis USA eller Norge i förväg ge en skattedeklaration till Tullen. Det är mycket illa, och vad det innebär i form av utökad byråkrati och utökade kostnader, det kan vi bara ana, konstaterade ledamot Nauclér i debatten. 

Det finns ingen produktion av tidskrifter på Åland och de flesta kommer därför från Sverige. Det är naturligt på grund av att man har en gemensam kultur och ett gemensamt språk, och detta berör kärnan i Ålands självstyrelse: skyddet för språket och kulturen. Är det förenligt med syftet med Ålands självstyrelse att uppställa sådana orimliga hinder för tillgången till tidskrifter på sitt eget modersmål? Vad innebär pressfrihet för ålänningarna? Kan man inskränka tillgången på tidskrifter på det egna modersmålet på det här sättet? Ja, det är frågor för grundlagsutskottet att begrunda.

Efter många om och men fick undertecknad nämligen, med hjälp av stöd från flera håll, regeringspropositionen skickad till grundlagsutskottet – eller ”Ålandsutskottet” som det ibland kallas – för utlåtande, vilket inte alls var självklart i förväg, förklarar Nauclér.

Propositionen kommer nu att behandlas både av finansutskottet och grundlagsutskottet.

Nu får grundlagutskottet försöka hitta en lösning, där ålänningar inte skall drabbas hårdare än privatpersoner i riket. Men klart är att det lagförslag vi nu fått till riksdagen aldrig borde ha kommit hit. Ålands landskapsregering, det berörda företaget och finansministeriet borde ha löst detta och företagets verksamhet borde ha stoppats innan gick så här långt, konstaterade ledamot Nauclér, som i debatten också påpekade att det berörda företaget fått ett förhandsavgörande från Centralskattenämnden, som godkände detta förfarande.

Ledamöterna Anu Vehviläinen, Kimmo Sasi och Anne Kalmari som också uttalade sig i debatten, ansåg alla att detta lagförslag bör ändras till den del det försvårar och fördyrar privatpersoners möjligheter att prenumerera på utländska tidskrifter. Vehviläinen citerade statsrådets uttalande i samband med att propositionen avgavs till riksdagen, där man säger att effekterna skall utvärderas när lagen trätt i kraft, hon påpekade att detta problem borde ha undanröjts redan av finansministeriets skatteavdelning och liksom ledamot Nauclér ansåg hon att riksdagen nu bör lösa frågan redan nu, man skall inte vänta på en utvärdering.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30