Arbetsseger för ledamot Nauclér

07.05.2014 kl. 08:55
Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU, alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Vid riksdagens remissdebatt igår (6.5) behandlades  den uppmärksammade lagändringen om slopandet av mervärdesskattefriheten för dagstidningar och tidskrifter som importeras genom postförsäljning. Lagändringens uttryckliga syfte är att stoppa en åländsk aktör inom handeln som koncentrerat funktioner i anknytning till tidnings- och tidskriftsdistribution till den del av Åland som ligger geografiskt mycket nära riket för att på så sätt få så låga kostnader som möjligt och så stor vinst som möjligt.

Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU,  alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Lagförslaget, som skall sätta stopp för denna skatteflykt, medför en kraftigt ökad byråkrati och helt orimliga konsekvenser för privatpersoner på Åland, som prenumererar på veckotidningar från Finland, Sverige eller något annat land. Lagändringen kommer också att medföra ökade kostnader och byråkrati för alla privatpersoner i det här landet som beställer en veckotidning från ett land utanför EU. 

I fortsättningen måste alla, och jag upprepar, alla privatpersoner i det här landet som prenumererat på eller beställer en enskild tidskrift från exempelvis USA eller Norge i förväg ge en skattedeklaration till Tullen. Det är mycket illa, och vad det innebär i form av utökad byråkrati och utökade kostnader, det kan vi bara ana, konstaterade ledamot Nauclér i debatten. 

Det finns ingen produktion av tidskrifter på Åland och de flesta kommer därför från Sverige. Det är naturligt på grund av att man har en gemensam kultur och ett gemensamt språk, och detta berör kärnan i Ålands självstyrelse: skyddet för språket och kulturen. Är det förenligt med syftet med Ålands självstyrelse att uppställa sådana orimliga hinder för tillgången till tidskrifter på sitt eget modersmål? Vad innebär pressfrihet för ålänningarna? Kan man inskränka tillgången på tidskrifter på det egna modersmålet på det här sättet? Ja, det är frågor för grundlagsutskottet att begrunda.

Efter många om och men fick undertecknad nämligen, med hjälp av stöd från flera håll, regeringspropositionen skickad till grundlagsutskottet – eller ”Ålandsutskottet” som det ibland kallas – för utlåtande, vilket inte alls var självklart i förväg, förklarar Nauclér.

Propositionen kommer nu att behandlas både av finansutskottet och grundlagsutskottet.

Nu får grundlagutskottet försöka hitta en lösning, där ålänningar inte skall drabbas hårdare än privatpersoner i riket. Men klart är att det lagförslag vi nu fått till riksdagen aldrig borde ha kommit hit. Ålands landskapsregering, det berörda företaget och finansministeriet borde ha löst detta och företagets verksamhet borde ha stoppats innan gick så här långt, konstaterade ledamot Nauclér, som i debatten också påpekade att det berörda företaget fått ett förhandsavgörande från Centralskattenämnden, som godkände detta förfarande.

Ledamöterna Anu Vehviläinen, Kimmo Sasi och Anne Kalmari som också uttalade sig i debatten, ansåg alla att detta lagförslag bör ändras till den del det försvårar och fördyrar privatpersoners möjligheter att prenumerera på utländska tidskrifter. Vehviläinen citerade statsrådets uttalande i samband med att propositionen avgavs till riksdagen, där man säger att effekterna skall utvärderas när lagen trätt i kraft, hon påpekade att detta problem borde ha undanröjts redan av finansministeriets skatteavdelning och liksom ledamot Nauclér ansåg hon att riksdagen nu bör lösa frågan redan nu, man skall inte vänta på en utvärdering.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00