Upprättelse för internerade

04.06.2014 kl. 14:01
Vid gårdagens plenum (3/6) hölls remissdebatten om regeringens lagförslag att ekonomiskt ersätta de personer som blev offer för de finska myndigheternas interneringar efter andra världskrigets slut.

70 år efter att interneringen av personer med huvudsakligen tyskt eller ungerskt medborgarskap inleddes i Finland är äntligen tiden inne för upprättelse och skadestånd. Enligt den föreslagna lagen ska alla som var under 18 år när de internerades få en ersättning liksom också personer med finländsk bakgrund, även om de var äldre än detta när de internerades.

 

Historieforskare har visat att beslutet att internera kvinnor och barn stred mot allmän rättskänsla och tidigare förfarande inom förvaltningen i Finland. Detta lagförslag ska ses som ett erkännande av att de finska myndigheterna gjorde fel. 

 

Processen som ligger bakom lagförslaget började för sex år sedan då riksdagsmannen Jacob Söderman lämnade in ett skriftligt spörsmål om interneringen, och statsminister Vanhanen konstaterade att det handlade om stora mänskliga lidanden.

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har genom åren, både som tjänsteman och som riksdagsledamot, engagerat sig i denna orättvisa och hon visade sitt fulla stöd till lagförslaget i sitt anförande i debatten:  

 

Jag själv har kommit att engagera mig i fallet om en åländsk kvinna och hennes fyra små barn som utsattes för en stor orättvisa genom att de fråntogs egendom som var den ensamstående kvinnans möjlighet till försörjning för sig och de små barnen. Detta engagemang hörde till min förra yrkesroll, och vi är många som deltagit i detta arbete. Justitieminister Anna-Maja Henriksson och hennes stab ska ha ett erkännande för att lagen kom efter sex års väntan, sade Nauclér i talet.

Kvinnan i fråga hann aldrig få någon ursäkt eller upprättelse, och egendomen som föll i Sovjetunionens ägo är fortfarande i rysk besittning, men de fyra barnen finns i livet och får nu upprättelse, tillsammans med sina olycksbröder och systrar i riket.

Det har i Norden inte varit vanligt att i parlament eller i andra offentliga sammanhang be om ursäkt för den här typen av orättvisor, även om det skett mer frekvent i övriga Europa.

Övriga riksdagsledamöter som uttalade sig var av samma åsikt som ledamot Nauclér, det är hög tid att staten erkänner det felaktiga förfarandet och ersätter de drabbade,  det fanns ingen orsak att internera kvinnor och barn, de utgjorde ingen säkerhetsrisk för de allierade. Nu ska lagförslaget gå igenom den normala arbetsprocessen i riksdagen och det finns ingen anledning att förslaget inte kommer att gå igenom och klubbas i riksdagen. Sedan får man hoppas att statskontoret, som betalar ut ersättningarna,  informerar tydligt om detta så att alla som är berättigade till ersättning också får det.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00