Upprättelse för internerade

04.06.2014 kl. 14:01
Vid gårdagens plenum (3/6) hölls remissdebatten om regeringens lagförslag att ekonomiskt ersätta de personer som blev offer för de finska myndigheternas interneringar efter andra världskrigets slut.

70 år efter att interneringen av personer med huvudsakligen tyskt eller ungerskt medborgarskap inleddes i Finland är äntligen tiden inne för upprättelse och skadestånd. Enligt den föreslagna lagen ska alla som var under 18 år när de internerades få en ersättning liksom också personer med finländsk bakgrund, även om de var äldre än detta när de internerades.

 

Historieforskare har visat att beslutet att internera kvinnor och barn stred mot allmän rättskänsla och tidigare förfarande inom förvaltningen i Finland. Detta lagförslag ska ses som ett erkännande av att de finska myndigheterna gjorde fel. 

 

Processen som ligger bakom lagförslaget började för sex år sedan då riksdagsmannen Jacob Söderman lämnade in ett skriftligt spörsmål om interneringen, och statsminister Vanhanen konstaterade att det handlade om stora mänskliga lidanden.

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har genom åren, både som tjänsteman och som riksdagsledamot, engagerat sig i denna orättvisa och hon visade sitt fulla stöd till lagförslaget i sitt anförande i debatten:  

 

Jag själv har kommit att engagera mig i fallet om en åländsk kvinna och hennes fyra små barn som utsattes för en stor orättvisa genom att de fråntogs egendom som var den ensamstående kvinnans möjlighet till försörjning för sig och de små barnen. Detta engagemang hörde till min förra yrkesroll, och vi är många som deltagit i detta arbete. Justitieminister Anna-Maja Henriksson och hennes stab ska ha ett erkännande för att lagen kom efter sex års väntan, sade Nauclér i talet.

Kvinnan i fråga hann aldrig få någon ursäkt eller upprättelse, och egendomen som föll i Sovjetunionens ägo är fortfarande i rysk besittning, men de fyra barnen finns i livet och får nu upprättelse, tillsammans med sina olycksbröder och systrar i riket.

Det har i Norden inte varit vanligt att i parlament eller i andra offentliga sammanhang be om ursäkt för den här typen av orättvisor, även om det skett mer frekvent i övriga Europa.

Övriga riksdagsledamöter som uttalade sig var av samma åsikt som ledamot Nauclér, det är hög tid att staten erkänner det felaktiga förfarandet och ersätter de drabbade,  det fanns ingen orsak att internera kvinnor och barn, de utgjorde ingen säkerhetsrisk för de allierade. Nu ska lagförslaget gå igenom den normala arbetsprocessen i riksdagen och det finns ingen anledning att förslaget inte kommer att gå igenom och klubbas i riksdagen. Sedan får man hoppas att statskontoret, som betalar ut ersättningarna,  informerar tydligt om detta så att alla som är berättigade till ersättning också får det.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15