Medbestämmande för pensionärer

04.06.2014 kl. 14:58
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars lagmotion har över 120 riksdagsledamöters stöd

Pensionärer bör ha sina egna företrädare i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd. Det yrkar riksdagsledamot Lars Gästgivars (SFP) på i en lagmotion som på onsdagen lämnades in i riksdagen. Initiativet har en betryggande majoritet bakom sig – över 120 riksdagsledamöter har skrivit under motionen.

 

Gästgivars säger att det nu är dags att göra slag i saken och på bred front se till att lagförslaget går igenom i riksdagen. Han ser det som en stor lucka att pensionärerna inte finns med kring borden där besluten fattas.

 

– Den som hela sitt aktiva liv sparat en del av sin lön ska kunna delta och bevaka hur pensionsbesparingarna sköts, placeras och utfaller. För mig handlar detta om rättstänkande och öppenhet i vår finländska demokrati.

 

Gästgivars säger att under hans tid i riksdagen har det ofta framkommit kritik mot arbetspensionsbolagen. Kritiken har riktats mot styrelserna och mot verkställande direktörers löner och arvoden, samt mot placeringarna.  Denna kritik har många gånger kommit från pensionärer som har varit rädda om hur deras pensionspengar ska räcka.

 

– Denna rädsla är inte obefogad. Även de politiska kraven på att pensionsbolagen borde satsa mera av sina placeringar i finska nya företag skapar ett tryck.

 

Gästgivars säger att det behövs en motvikt.

 

– Här är pensionärernas företrädare i förvaltningsråden en god motvikt. Jag brukar säga att arbetspensionsfonderna nog räcker och det finns ingen fara att de ska tömmas, bara politikerna håller fingrarna borta från dessa.

 

Gästgivars bedömer att de finländska arbetspensionsbolagen är i regel välskötta, med undantag av vissa övertramp. Lagförslaget, som stöds av en klar majoritet av riksdagsledamöterna, är kostnadsneutralt och ger alla ägare plats vid de bord där pensionsbolagens ärenden bestäms.

 

– Genom att öppna dessa bolag för insyn av den tredje ägaren, pensionerna och dess egna företrädare, ökar öppenheten och olika missförstånd kan undvikas.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00