Kolumn

Stubb är ute och cyklar

09.06.2014 kl. 09:14

Den s.k. tvåspråkiga skolan har varit ett återkommande debattämne under den senaste tiden. Förra veckan väcktes diskussionen igen, denna gång av min ministerkollega Alexander Stubb. Stubb tar avstånd från den s.k. Taxellska paradoxen och kallar den sjuk. Taxells paradox går ut på att tvåspråkiga lösningar blir enspråkiga. Därför förutsätter en levande tvåspråkighet enspråkiga lösningar.

Tidigare debattinlägg om den tvåspråkiga skolan har nästan alla präglats av att ingen riktigt klarat av att definiera vad man avser med en tvåspråkig skola. Också denna gång förblir det oklart vad minister Stubb avser. Vill han ha mera av samlokaliserade skolor eller vill han skapa en skola där undervisningen ges på två språk? Det vore viktigt att inte bara svepa med stora penseldrag, utan också klara av att måla detaljerna. Skall lektionerna varvas så att man har en timme matematik på finska och följande timme biologi på svenska?

Personligen är jag av den åsikten att utgångsläget bör vara att varje barn ska ha rätt till undervisning på sitt modersmål. Den svenska skolan från dagvård till högskola är central för en fungerande tvåspråkighet. Skolans kulturbärande och identitetsskapande roll är avgörande för ett levande svenskt språk i Finland.

Jag håller helt med Christoffer Taxell i att det för Stubb skulle göra gott att gå lite bakåt i tiden. De enspråkigt svenska lösningar som i tiden skapades har på sina områden garanterat en levande tvåspråkighet. Här kan nämnas förutom den svenska skolan också t.ex. Borgå stift och Nylands Brigad. Inom vården har lösningen ofta varit en annan, vilket gjort det svårt i speciellt Nyland. Därför är det otroligt viktigt att vi också i framtiden har kvar aktörer som Kårkulla.

Det finns också lokalt ett belysande exempel om hur en till synes god tanke om tvåspråkighet i slutändan kan gå helt fel. Jakobstads handelsläroverk var verksamt i nästan 50 år, tills verksamheten flyttades till tvåspråkiga Mellersta Österbottens yrkeshögskola. Vi vet hur det gick sedan. Den svenska utbildningen lades ner och utbildningen fortsatte på finska och engelska Det här visar att det faktiskt finns risker med att frångå enspråkigt svenska lösningar. Det handlar inte om påhittade hotbilder.

Men vi ska definitivt ta lyra på det intresse för det svenska språket, som finns hos många finskspråkiga barns föräldrar. Vi behöver mera språkbad som börjar i dagvården och slutar i årskurs 9. Språkbad på andra stadiet bör också uppmuntras. Det är också därför vi behöver fler lärare som är utbildade i språkbadspedagogik.

Det finns således nog goda möjligheter att öka en levande tvåspråkighet i Finland. Men nyckeln är inte att lägga ner den svenska skolan. Det vore att göra landet, tvåspråkigheten och svenskan en björntjänst av gigantiska mått. Det om något vore helt sjukt!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15