Offentliga finanserna

11.06.2014 kl. 15:00
Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2015-2018


Gruppanförande Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen, 11.6 2014

Värderade talman,

 

Den plan som vi i dag debatterar utgör stommen för Finlands stabiliseringsprogram.

Det är exporten som ska lyfta Finlands ekonomi – det tror jag att vi alla här i salen kan vara överens om.

När den här planen har gjorts upp har det ekonomiska läget varit ytterst känsligt. Utskottet konstatera i sitt betänkande att även rätt små förändringar kan vända en förväntad tillväxt till att bli negativ.

 

Dessvärre kan vi inte vara övertygade om att det nu kommer en period av stabil tillväxt. I denna fyraårsplan är siffrorna svaga – plus 0,5 procent år 2014 och 1,5 procent år 2015.  Finlands Banks färska prognos är ännu svagare. Dessutom finns flera osäkerhetsfaktorer.

 

Därför är det ännu mer viktigt att vår linje är klar. Vi ska satsa på en exportfrämjande politik. Vi ska hålla fast – och alltså inte luckra upp – de mål som spikats i denna plan för att balansera ekonomin. Svenska riksdagsgruppen har under hela valperioden betonat att den offentliga ekonomin inte kan bygga på ständigt ökad skuldsättning.

 

Värderade talman,

 

I motsats till vad många verkar tro hör Finlands totalskattegrad – som i år är 45,7 procent – till de absolut högsta bland EU-länderna och den stiger de närmaste åren till över 46 procent. Den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten är även den i Europas absoluta toppskikt. Det påverkar vår konkurrenskraft. Vi kan inte längre balansera ekonomin genom att höja totalskattegraden.

För att stärka den offentliga ekonomin krävs konkurrensfrämjande åtgärder. Rätt prioriteringar är kunskaps- och innovationssatsningar, samt nödvändiga satsningar i trafik- och byggnadsprojekt som ger snabba arbetsplatser och stärker konkurrenskraften.

 

Här kan nämnas det lyft som det lägre allmänna vägnätet behöver. Vi kan även nämna skogsindustrins investeringar och virkesförsörjning, småskalig energi och så vidare.

 

När det gäller vägnätet så borde det finnas rum för en omprioriteringsdiskussion.

Utskottet uttrycker stor oro för att basvägnätets skick försämras. Läget är allvarligt för nivån på vägnätet har även stor betydelse för Finlands logistiska konkurrenskraft. Vem vill investera här om inte vägarna är i skick?

I dagens kärva ekonomiska läge kan vi inte diskutera i termer av både och, utan vi måste kunna prioritera antingen eller. Vi bör ärligt kunna fråga oss om det är klokare att skjuta fram vissa större infraprojekt, för att i stället investera i den basinfra som är så viktig för exportindustrin.

 

Värderade talman,

 

När vi betraktar ekonomin över en fyraårsperiod är det klokt att även börja se på reformer i skattesystemet. Svenska riksdagsgruppen uppmanar regeringen att starta arbetet med att slopa arvsskatten och ersätta den med ett system som stöder generationsväxlingar och som tillämpas i Sverige och Norge.

Den största förloraren med dagens arvsskatt är företag som genomför generationsväxlingar, men skatten slår ofta hårt mot helt vanliga medborgare som har svårt att betala skatt på det som de ärver av sina föräldrar.

Att övergå till ett system med skatt på överlåtelsevinst enligt svensk modell är på sikt kostnadsneutralt, samtidigt skulle slopandet av arvsskatten enligt Pellervos forskningscentrals färska utredning skapa omkring 4800 nya jobb.

Det lönar sig att fördomslöst titta på denna sak nu.

 

Svenska riksdagsgruppen vill också att man överväger att begränsa tiden för att upprätthålla dödsbon. En växande andel av våra skogsbruk är dödsbon. Att som nu tillåta att man upprätthåller dödsbon obegränsat lång tid tenderar att skapa passiva skogsägare. Att begränsa tiden skulle stimulera tillgången på virke för industrin.

Den inhemska livsmedelsindustrin är en sektor som inte får negligeras i planen att arbeta upp den finländska ekonomin. Till bruttovärdet är den landets femte största industrigren. För att sektorn ska behålla sin konkurrenskraft måste vi se till att varken ökad byråkrati eller stränga bestämmelser försvårar den inhemska primärproduktionen.

 

Värderade talman,

 

För att vi ska lyckas i vårt mål att balansera statsfinanserna och förbättra vårt konkurrensläge på exportmarknaden är Finland beroende av en hög bildning, stort kunnande och god yrkeskompetens. Finansutskottet känner med rätta oro för att bildningsresurserna blir föremål för alltför kraftiga nedskärningar.

Det är därför av särskild vikt att de lösningar som skolorna nu står inför är sunda och genomtänkta. Ett framgångsrikt Finland ska också i framtiden vara känt för sin kvalitativa utbildning.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15