Statsminister Stubbs regeringsprogram

24.06.2014 kl. 15:00
Gruppanförande om statsminister Stubbs regeringsprogram 24.6 2014


Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Det finns ytterst litet spelrum i den finländska ekonomin. Därför är det av exceptionell stor betydelse hur vi gör nu. Mot bakgrunden av att vår ekonomi, ännu ett år till, riskerar göra ett nollresultat, har det ekonomiska svängrummet för regeringen varit försvinnande litet.

 

Därför är det högst anmärkningsvärt att de i förra veckan förda regeringsförhandlingarna kunde resultera i nya – rätt så betydande åtgärder – för att stärka tillväxten och stimulera ekonomin.

För Svenska riksdagsgruppen var den givna utgångspunkten att man i programförhandlingarna höll fast vid de ramar som regeringen Katainen har spikat. Väsentligt för det nya programmet är att man håller fast vid utgiftsramarna.

 

På inkomstsidan lättar man däremot en smula på tyglarna i finanspolitiken. Genom att uppskjuta målet att bryta skuldspiralen med ett år till 2018 prutar man på tidigare mål, för att samtidigt skapa rum för åtgärder som ska skapa ökad tillväxt och bättre sysselsättning.

 

Eftersom det med en växande statsskuld är vågat att lätta på finanspolitiken, ställer Svenska riksdagsgruppen tydliga villkor. Villkoren är att regeringen med stor målmedvetenhet genomför överenskomna strukturreformer. Vi har inte råd att misslyckas med vårdreformen, kommunernas skyldigheter måste planenligt minskas och vi behöver en mångsidig åtgärdsarsenal för att förlänga arbetskarriärerna.

 

Värderade talman,

Det nya programmet erbjuder flera stimulansingredienser som i sig är bra. Den tidigare planen att frysa ned indexhöjningen av inkomstskatteskalorna för låg- och medelinkomsttagare genomförs inte 2015. Det betyder mer köpkraft för dessa breda inkomstgrupper. Det hoppas vi ska ha en gynnsam effekt på den inhemska konsumtionen och ska sporra till arbete.

 

Familjeavdraget är en markering av regeringen Stubb om att man vill backa upp barnfamiljer. Det handlar om familjepolitik med sociala förtecken. Att introducera det nya avdraget kostar omkring 70 miljoner euro. Familjeavdraget bör utformas så att det inte blir en jämställdhetsfälla eller en flitfälla för lågavlönade kvinnor eller personer som står utanför arbetsmarknaden.

Det nya familjeavdraget ändrar inte heller på det faktum att barnbidraget fortfarande är ett universellt bidrag som riktas till barnet, oavsett familjens inkomster. Det är skäl understryka.


 

Att man kommit överens om att med snabb tidtabell utreda effektiva sätt att underlätta generationsskiften i företag är också mycket bra. Svenska riksdagsgruppen har länge drivit på denna sak. Generationsväxlingarna ska också gälla lantbruksföretag.

Likaså är det nödvändigt att vi kan trygga finansieringen för små och medelstora företag så att de kan växa och investera. Beslutet att satsa mera på medelstora företag via Finnvera är också mycket välkommet.

 

Satsningarna på infrastruktur och bostadsbyggande är också bra. Här bör man notera att det handlar om stimulans som är bundet till tydliga villkor. Banbyggen som Centrumslingan i Helsingfors, västmetron i Esbo och stadsspårvägen i Tammerfors är bundna till krav på markanvändning. Det ska bilda en logisk helhet: Kommunerna sporras till att öka tomtutbudet och staten hjälper till med villkoren för bostadsproduktion – detta så att även folk i lägre avlönade serviceyrken ska ha råd att leva och bo i huvudstadsregionen.

I sin politik bör den nya regeringen inte enbart fokusera på de stora tätorternas behov, utan även skapa drägliga livsvillkor i glesbygden. Den nya regeringen har även kommit överens om att utreda möjligheterna att grunda ett public-private bolag för att bygga skolor och göra andra nyttiga investeringar. Här har vår grupp ställt vissa randvillkor: För det första bör ett sådant bolag fungera på marknadsvillkor. För det andra kan det inte vara statens uppgift att via ett sådant bolag bestämma om hur vårt skolnät ska se ut.

 

Att windfallskatten nu slopas betyder att 50 miljoner ska hittas på annat håll. Det får inte drabba sektorer som redan drabbats hårt, exempelvis jordbruket.

 

 

Värderade talman,

 

Ett framsteg är att den kommande regeringen har förbundit sig till att ratificera ILO 169-konventionen för att trygga samebefolkningens rättigheter.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar satsningen på universiteten – varje euro som i dessa tider satsas på utbildning ger den bästa avkastningen. Enligt det nya regeringsprogrammet ska staten även utvidga språkbad i hela landet och stärka åtgärderna för att utveckla kvaliteten på den grundläggande utbildningen.

Skrivningar om dessa projekt avgörs i samband med budgetförhandlingarna i augusti. Då bestäms även en annan fråga som Svenska riksdagsgruppen har lyft fram; nämligen åtgärder för att förhindra att basvägnätet förfaller.

Det bör ytterligare poängteras att för att tillväxtprogrammet ska ge ett verkligt lyft behövs alla de strukturreformer som regeringen Katainen har enats om. Ingenting blir färdigt med formuleringar – vi måste fatta att det behövs mycket målmedvetet arbete. Den nya regeringen ska inte tro att det blir någon lättsam sommarsegling till nästa val!

 

Vi vill redan nu höja ett varningens finger. Den politiska hösten får inte leda till att nästa års budget blir en ”valbudget” med ökad låneupptagning som följd. Finlands position som ett land med högsta AAA kreditvärdighet får inte äventyras – det först blir dyrt. Ansvarstagande för framtiden kräver att vi inte mera ger avkall på regeringens centrala ekonomiska målsättningar.

Över lag kan vi ändå vara mycket nöjda med den goda samarbetsanda som ligger till grund för det nya regeringsprogrammet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00