Statsminister Stubbs regeringsprogram

24.06.2014 kl. 15:00
Gruppanförande om statsminister Stubbs regeringsprogram 24.6 2014


Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Det finns ytterst litet spelrum i den finländska ekonomin. Därför är det av exceptionell stor betydelse hur vi gör nu. Mot bakgrunden av att vår ekonomi, ännu ett år till, riskerar göra ett nollresultat, har det ekonomiska svängrummet för regeringen varit försvinnande litet.

 

Därför är det högst anmärkningsvärt att de i förra veckan förda regeringsförhandlingarna kunde resultera i nya – rätt så betydande åtgärder – för att stärka tillväxten och stimulera ekonomin.

För Svenska riksdagsgruppen var den givna utgångspunkten att man i programförhandlingarna höll fast vid de ramar som regeringen Katainen har spikat. Väsentligt för det nya programmet är att man håller fast vid utgiftsramarna.

 

På inkomstsidan lättar man däremot en smula på tyglarna i finanspolitiken. Genom att uppskjuta målet att bryta skuldspiralen med ett år till 2018 prutar man på tidigare mål, för att samtidigt skapa rum för åtgärder som ska skapa ökad tillväxt och bättre sysselsättning.

 

Eftersom det med en växande statsskuld är vågat att lätta på finanspolitiken, ställer Svenska riksdagsgruppen tydliga villkor. Villkoren är att regeringen med stor målmedvetenhet genomför överenskomna strukturreformer. Vi har inte råd att misslyckas med vårdreformen, kommunernas skyldigheter måste planenligt minskas och vi behöver en mångsidig åtgärdsarsenal för att förlänga arbetskarriärerna.

 

Värderade talman,

Det nya programmet erbjuder flera stimulansingredienser som i sig är bra. Den tidigare planen att frysa ned indexhöjningen av inkomstskatteskalorna för låg- och medelinkomsttagare genomförs inte 2015. Det betyder mer köpkraft för dessa breda inkomstgrupper. Det hoppas vi ska ha en gynnsam effekt på den inhemska konsumtionen och ska sporra till arbete.

 

Familjeavdraget är en markering av regeringen Stubb om att man vill backa upp barnfamiljer. Det handlar om familjepolitik med sociala förtecken. Att introducera det nya avdraget kostar omkring 70 miljoner euro. Familjeavdraget bör utformas så att det inte blir en jämställdhetsfälla eller en flitfälla för lågavlönade kvinnor eller personer som står utanför arbetsmarknaden.

Det nya familjeavdraget ändrar inte heller på det faktum att barnbidraget fortfarande är ett universellt bidrag som riktas till barnet, oavsett familjens inkomster. Det är skäl understryka.


 

Att man kommit överens om att med snabb tidtabell utreda effektiva sätt att underlätta generationsskiften i företag är också mycket bra. Svenska riksdagsgruppen har länge drivit på denna sak. Generationsväxlingarna ska också gälla lantbruksföretag.

Likaså är det nödvändigt att vi kan trygga finansieringen för små och medelstora företag så att de kan växa och investera. Beslutet att satsa mera på medelstora företag via Finnvera är också mycket välkommet.

 

Satsningarna på infrastruktur och bostadsbyggande är också bra. Här bör man notera att det handlar om stimulans som är bundet till tydliga villkor. Banbyggen som Centrumslingan i Helsingfors, västmetron i Esbo och stadsspårvägen i Tammerfors är bundna till krav på markanvändning. Det ska bilda en logisk helhet: Kommunerna sporras till att öka tomtutbudet och staten hjälper till med villkoren för bostadsproduktion – detta så att även folk i lägre avlönade serviceyrken ska ha råd att leva och bo i huvudstadsregionen.

I sin politik bör den nya regeringen inte enbart fokusera på de stora tätorternas behov, utan även skapa drägliga livsvillkor i glesbygden. Den nya regeringen har även kommit överens om att utreda möjligheterna att grunda ett public-private bolag för att bygga skolor och göra andra nyttiga investeringar. Här har vår grupp ställt vissa randvillkor: För det första bör ett sådant bolag fungera på marknadsvillkor. För det andra kan det inte vara statens uppgift att via ett sådant bolag bestämma om hur vårt skolnät ska se ut.

 

Att windfallskatten nu slopas betyder att 50 miljoner ska hittas på annat håll. Det får inte drabba sektorer som redan drabbats hårt, exempelvis jordbruket.

 

 

Värderade talman,

 

Ett framsteg är att den kommande regeringen har förbundit sig till att ratificera ILO 169-konventionen för att trygga samebefolkningens rättigheter.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar satsningen på universiteten – varje euro som i dessa tider satsas på utbildning ger den bästa avkastningen. Enligt det nya regeringsprogrammet ska staten även utvidga språkbad i hela landet och stärka åtgärderna för att utveckla kvaliteten på den grundläggande utbildningen.

Skrivningar om dessa projekt avgörs i samband med budgetförhandlingarna i augusti. Då bestäms även en annan fråga som Svenska riksdagsgruppen har lyft fram; nämligen åtgärder för att förhindra att basvägnätet förfaller.

Det bör ytterligare poängteras att för att tillväxtprogrammet ska ge ett verkligt lyft behövs alla de strukturreformer som regeringen Katainen har enats om. Ingenting blir färdigt med formuleringar – vi måste fatta att det behövs mycket målmedvetet arbete. Den nya regeringen ska inte tro att det blir någon lättsam sommarsegling till nästa val!

 

Vi vill redan nu höja ett varningens finger. Den politiska hösten får inte leda till att nästa års budget blir en ”valbudget” med ökad låneupptagning som följd. Finlands position som ett land med högsta AAA kreditvärdighet får inte äventyras – det först blir dyrt. Ansvarstagande för framtiden kräver att vi inte mera ger avkall på regeringens centrala ekonomiska målsättningar.

Över lag kan vi ändå vara mycket nöjda med den goda samarbetsanda som ligger till grund för det nya regeringsprogrammet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17