Goda svenska skrivningar i halvdan vårdreform

25.06.2014 kl. 21:33
– Det är mycket positivt att lagförslaget betonar rätten för alla till service på sitt modersmål, svenska eller finska och att också journaler skall finnas till hands på nationalspråken. I samma andetag måste vi dock medge att den här vårdlösningen är långt ifrån optimal säger SFP:s partiordförande, försvarsminister Carl Haglund.

Den parlamentariska arbetsgruppen har idag enats om hur man går vidare med reformen av social- och hälsovården.

– Det är mycket positivt att lagförslaget betonar rätten för alla till service på sitt modersmål, svenska eller finska och att också journaler skall finnas till hands på nationalspråken, säger SFP:s partiordförande, försvarsminister Carl Haglund.

Dessutom ska tvåspråkiga vårdområden ha en minoritetsspråksnämnd som utreder, utvärderar och fastställer behovet av service på det andra nationalspråket.De goda skrivningarna ska SFP:s Ulla-Maj Wideroos ha ett stort tack för konstaterar Haglund.

– Utöver detta finns flera andra formuleringar kring språkliga rättigheter. Särskilt vill jag lyfta fram möjligheten för Kårkulla att fortsätta i sitt viktiga uppdrag. Arbetet i den parlamentariska arbetsgruppen har återigen visat vilket parti som jobbar för svenskan då det verkligen gäller, säger Haglund.

Samtidigt som han gläds åt de goda skrivningarna som gäller vård på svenska, anser han att det tyvärr är ett faktum att reformen som helhet fortsättningsvis innehåller många problem och frågetecken.

– Exempelvis personalens ställning och fastighetsmassan hos nuvarande upprätthållare av vården är frågor som blir svåra att hantera med den lösning man fastnat för. Också demokratifrågan är besvärlig i och med att beslutandemakten flyttas länge bort från invånarna, konstaterar Haglund.

– I och med att reformen förberetts i en parlamentarisk arbetsgrupp med samtliga riksdagspartier var det givet att Svenska folkpartiet skulle medverka till arbetet och Wideroos har gjort det bästa av situationen. I samma andetag måste vi dock medge att den här vårdlösningen är långt ifrån optimal, säger Haglund.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15