Ungdomsgarantin

10.06.2014 kl. 12:41
Under det namnet går regeringens stora satsning på ungdomar. Mellan 16-25 skall ingen behöva gå arbetslös eller utan utbildningsplats i mer än tre månader. Jag satt själv med vid det förhandlingsbord där ärendet behandlades. Jag var otroligt glad och sade att detta var en av de få gånger jag varit riktigt överens med Lauri Ihalainen.
Det tog inte länge efter det att lagen blev klar, som det började komma klagomål på byråkratin. Som alla vet hatar företagare papper och blanketter som skall fyllas i. Detta har nu resulterat i att det endast är kommuner och statliga inrättningar som anställer dessa unga. I deras organisationer finns folk som fyller i papper och håller reda på att inget går fel. I privata företag finns det ingen sådan personal som kan ge sig tid till sådant.

 

När vi i riksdagen förra veckan under ledning av finansutskottet fick höra ett tiotal experter ge svar på hur ungdomsgarantin fungerat kom den verkliga sanningen fram. Det var bara kommuner som var representerade, och som berättade om sina erfarenheter av ungdomsgarantin. Inte ett privat företag fanns med, men det är väl så när modellen inte passar de privata företagen.

 

Finlands företagares Rauno Vanhanen var med och talade sanningens ord. Han var lika bekymrad som alla andra över vår ungdoms arbetslöshet och därpå följande utanförskap. I Tyskland, Österike och Schweiz är ungdomsarbetslösheten under 10 % då den hos oss närmar sig 25 %.

 

Var är felet? I Finland har vi lagstadgade arbetsavtal med lagstadgade minimilöner. Detta är helt i sin ordning när det gäller den yrkesarbetande befolkningen. Det vi också ser är att det inte finns arbetsgivare som anställer 16-åriga ungdomar för deras lagstadgade praktiklöner 1200-1300 euro + sociala kostnader.

 

Regering och arbetsmarknadsparterna har själva förstått detta och godkänt att deras lagstadgade avtal inte är lämpliga för oskolad ungdom. Det är mycket få som anställer en oskolad ungdom på den privata marknaden. Därför skapades ungdomsgarantin där staten betalar 700 euro lönesubvention åt en sextonåring som fått en praktikplats för 600 euro.   

 

Arbetsgivarna säger att det är för mycket byråkrati och för stora risker att någon besvärar sig när ungdomsgarantitiden tar slut, i värsta fall får företaget ett nio månaders anställningsstopp. Arbetsmarknadsparterna och regeringen tar enorma risker med vår ungdom som inte kommer ut till riktiga företag och får uppleva hur en riktig arbetsplats fungerar.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15