Hur mycket makt ska Museiverket ha?

18.08.2014 kl. 14:02
Enligt SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson finns det tydliga tecken på att makten har förskjutits från de folkvalda fullmäktigeförsamlingarna till Museiverket. Det senaste exemplet kommer från Jakobstad, där stadsplanen kring torget varit föremål för diskussion i över två år. Ett enigt stadsfullmäktige vill utveckla centrum och skapa arbetsplatser, men Museiverkets syn på planläggningen kan komma att riskera hela projektet.

- Visst ska Museiverket ha en roll då det gäller bevarandet av musealt värdefulla miljöer och byggnader. Man kan däremot fråga sig ifall lagstiftningen gått för långt då en enskild tjänstemans synpunkt har större betydelse än ett enigt beslut av ett folkvalt fullmäktige, säger minister Henriksson.

 

- Dessutom behöver Museiverket inte väga in några lönsamhetsaspekter i sitt beslutsfattande. Ett folkvalt fullmäktige kan aldrig helt bortse från de ekonomiska konsekvenserna, utan måste göra en helhetsbedömning om vad som är bäst för den egna kommunen. Eftersom Museiverket inte behöver ta hänsyn till ekonomin kan det leda till negativa påföljder i enskilda fall, säger Henriksson.

 

I värsta fall kan de krav som Museiverket ställer leda till att projekt blir olönsamma, med påföljden att intresserade investerare drar sig ur, arbetsplatser förloras och utvecklingen stagnerar.

 

- Jag anser det vara på tiden att vi diskuterar myndigheter som till exempel Museiverkets roll i förhållande till den berörda kommunens beslutande organ. Vi behöver en balans som inger förtroende hos medborgarna och genom vilken vi också kan undvika besvär till våra domstolar, som kostar såväl samhället som näringslivet tid och pengar, säger Henriksson.

 

Minister Henriksson har för avsikt att diskutera Museiverkets roll med bostadsminister Piia Viitanen (SDP), som är ansvarig minister på området.

 

 

Tilläggsinformation:

Specialmedarbetare Otto Andersson, tel. 050 340 0972

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00