Pressmeddelande

Hur mycket makt ska Museiverket ha?

18.08.2014 kl. 14:02

Enligt SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson finns det tydliga tecken på att makten har förskjutits från de folkvalda fullmäktigeförsamlingarna till Museiverket. Det senaste exemplet kommer från Jakobstad, där stadsplanen kring torget varit föremål för diskussion i över två år. Ett enigt stadsfullmäktige vill utveckla centrum och skapa arbetsplatser, men Museiverkets syn på planläggningen kan komma att riskera hela projektet.

- Visst ska Museiverket ha en roll då det gäller bevarandet av musealt värdefulla miljöer och byggnader. Man kan däremot fråga sig ifall lagstiftningen gått för långt då en enskild tjänstemans synpunkt har större betydelse än ett enigt beslut av ett folkvalt fullmäktige, säger minister Henriksson.

- Dessutom behöver Museiverket inte väga in några lönsamhetsaspekter i sitt beslutsfattande. Ett folkvalt fullmäktige kan aldrig helt bortse från de ekonomiska konsekvenserna, utan måste göra en helhetsbedömning om vad som är bäst för den egna kommunen. Eftersom Museiverket inte behöver ta hänsyn till ekonomin kan det leda till negativa påföljder i enskilda fall, säger Henriksson.

I värsta fall kan de krav som Museiverket ställer leda till att projekt blir olönsamma, med påföljden att intresserade investerare drar sig ur, arbetsplatser förloras och utvecklingen stagnerar.

- Jag anser det vara på tiden att vi diskuterar myndigheter som till exempel Museiverkets roll i förhållande till den berörda kommunens beslutande organ. Vi behöver en balans som inger förtroende hos medborgarna och genom vilken vi också kan undvika besvär till våra domstolar, som kostar såväl samhället som näringslivet tid och pengar, säger Henriksson.

Minister Henriksson har för avsikt att diskutera Museiverkets roll med bostadsminister Piia Viitanen (SDP), som är ansvarig minister på området.

Tilläggsinformation:

Specialmedarbetare Otto Andersson, tel. 050 340 0972

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15