Hur mycket makt ska Museiverket ha?

18.08.2014 kl. 14:02
Enligt SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson finns det tydliga tecken på att makten har förskjutits från de folkvalda fullmäktigeförsamlingarna till Museiverket. Det senaste exemplet kommer från Jakobstad, där stadsplanen kring torget varit föremål för diskussion i över två år. Ett enigt stadsfullmäktige vill utveckla centrum och skapa arbetsplatser, men Museiverkets syn på planläggningen kan komma att riskera hela projektet.

- Visst ska Museiverket ha en roll då det gäller bevarandet av musealt värdefulla miljöer och byggnader. Man kan däremot fråga sig ifall lagstiftningen gått för långt då en enskild tjänstemans synpunkt har större betydelse än ett enigt beslut av ett folkvalt fullmäktige, säger minister Henriksson.

 

- Dessutom behöver Museiverket inte väga in några lönsamhetsaspekter i sitt beslutsfattande. Ett folkvalt fullmäktige kan aldrig helt bortse från de ekonomiska konsekvenserna, utan måste göra en helhetsbedömning om vad som är bäst för den egna kommunen. Eftersom Museiverket inte behöver ta hänsyn till ekonomin kan det leda till negativa påföljder i enskilda fall, säger Henriksson.

 

I värsta fall kan de krav som Museiverket ställer leda till att projekt blir olönsamma, med påföljden att intresserade investerare drar sig ur, arbetsplatser förloras och utvecklingen stagnerar.

 

- Jag anser det vara på tiden att vi diskuterar myndigheter som till exempel Museiverkets roll i förhållande till den berörda kommunens beslutande organ. Vi behöver en balans som inger förtroende hos medborgarna och genom vilken vi också kan undvika besvär till våra domstolar, som kostar såväl samhället som näringslivet tid och pengar, säger Henriksson.

 

Minister Henriksson har för avsikt att diskutera Museiverkets roll med bostadsminister Piia Viitanen (SDP), som är ansvarig minister på området.

 

 

Tilläggsinformation:

Specialmedarbetare Otto Andersson, tel. 050 340 0972

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00