Vårdreformen

19.08.2014 kl. 14:32
Uttalande om vårdreformen/ Svenska riksdagsgruppen sommarmöte i Åbo 19.8 2014

Svenska riksdagsgruppen understöder det parlamentariska arbetet att få till stånd en heltäckande vårdreform. Arbetsgruppens förslag går nu på remissrunda; den är viktig med tanke på de öppna frågor som återstår.

Politisk enighet har nåtts om att den offentliga sektorns roll i vården fortfarande ska vara stark i Finland. Vår grupp delar denna uppfattning. Den offentliga vården utgör kittet i välfärden.

I den föreslagna modellen bör man dock förtydliga den tredje sektorns och de privata aktörernas roll i serviceproduktionen. Det finns en långt gående politisk enighet om att valfriheten i vården borde utökas och bruket av vårdsedlar ska befrämjas.

För att trygga vården i framtiden är det parallellt pågående arbetet att genomlysa problemen med vårdfinansiering via flera kanaler av största vikt. Vi behöver rationaliseringar som möjliggör principen att pengen följer kunden.

 

Svenska riksdagsgruppen uttrycker sin tillfredsställelse över att närheten till vården har fått tydliga skrivningar i den föreslagna reformen.

I reformarbetet var gruppens första prioritet en vårdreform som bygger på starka primärkommuner. En övergång till fem stora vårddistrikt leder nu obönhörligt till att kommunernas demokratiska inflytande över vårdbesluten minskar, men riksdagsgruppen vill betona att det inte får leda till att närservicen försämras. Det bör tvärtom vara vårdreformens mål att närservicen stärks i många perifera delar av landet. Här handlar det även om att utveckla mobila tjänster, exempelvis välutrustade hälsobussar kan förbättra den uppsökande verksamheten.

 

Svenska riksdagsgruppen vill även uttrycka sin tillfredsställelse för att man i den parlamentariska arbetsgruppen har haft stor förståelse för att strukturer behövs för att trygga vården på svenska och samiska. Att de tvåspråkiga vårdområdena får en särskild minoritetsspråknämnd – med uppgift att definiera, kartlägga och övervaka de svenska vårdbehoven – är bra.

Gruppen vill inskärpa att sjukhusen på orter som Borgå, Raseborg, Åbo, Vasa och Jakobstad är hörnstenar i vården som beaktar de språkliga behoven.

Svenska riksdagsgruppen vill varna för att man kring de nya fem vårdområden bygger upp en tung och dyrbar byråkrati. Det ligger i medborgarnas intresse att vårdområden ska ledas med stor kompetens, men med lätta, smidiga strukturer.

Riksdagsgruppen förutsätter naturligtvis att grundlagen respekteras i den genomgripande reformprocessen.

Kvalitativ vård kräver fungerande vårdkedjor och en sund integrering av bashälsovård, specialiserad vård och socialvård.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00