Läget i Ukraina

02.09.2014 kl. 15:00
Statsministerns upplysning om läget i Ukraina. Jörn Donner 2.9 2014, Gruppanförande

Värderade talman,

Vår utrikespolitik under den internationella kris som fått sin början av händelserna i Ukraina och Rysslands agerande har varit medvetet och godkännbart schizofren.

Detta avspeglar att man å ena sidan vill uppehålla goda bilaterala relationer med Ryssland, å andra sidan deltar man i EU:s försök att genom varningar och sanktioner försöka övertyga den ryska ledningen att eftersträva en fredlig diplomatisk lösning. Denna lösning förefaller i dagsläget alltmer fjärran.

Vi bör komma ihåg att konflikten mellan Rysslands ord och handlingar är betydande. Hur ekvationen skall lösas för Finlands del vet vi inte, av uppenbara skäl:     

Det går knappast en dag eller en timme utan nyheter om vad som sker i östra och södra Ukraina. Hotbilden kan också tänkas beröra oss direkt, vilket ger nya aspekter på den så kallade Nato-optionen.

Av den anledningen är det relativt meningslöst att kommentera de händelseförlopp som radio, TV och tidningar förser oss med. Det är nämligen omöjligt att veta vad president Putin och den ryska regimen planerar. Man har ockuperat Krimhalvön och stöder förmodligen separatisterna i Ukraina med vapen, eventuellt också med trupper.

Men hur långt vill man gå?

Hela denna händelseräcka har tillkommit i ett för Ryssland lägligt ögonblick. Den europeiska unionen förefaller vanmäktig och föga handlingskraftig, utöver de hittills föga verkningsfulla sanktioner som beslutats. Föga enighet råder mellan aktivismen, företrädd framför allt av Polen och baltstaterna, å andra sidan den avvaktande och försiktiga inställning som präglat Tysklands och Finlands attityder.

Den amerikanska administrationen under president Obama är medveten om de egna bakslagen i Irak, Afghanistan och Syrien. Kongressens negativa inställning till större militära insatser har berett marken för en egendomlig passivitet, trots att man officiellt uttrycker bekymmer över utvecklingen i Europa och Mellanöstern.

Någon alldeles klar linje har varken EU eller USA i förhållande till Ryssland, trots alla diplomatiska framstötar.

 

Värderade talman,

I stället för att försöka analysera en utveckling som inte går att förutspå vill jag i korthet kommentera den stora skillnaden i värderingar mellan vår värld och Ryssland som det ser ut i dag.

Vi, därmed avser jag den västliga värld vi är del av, tillsammans med huvuddelen av EU-länderna, USA, delar av Sydamerika samt Australien och Nya Zealand, lever i en värdegemenskap vars yttre konturer anses vara självklara.

Det handlar om demokratins spelregler, åsiktsfrihet, därmed avsaknad av censur, kulturell mångfald, marknadsekonomi, jämlikhet mellan könen, allt det som kan anses karaktärisera ett öppet samhälle, för att anknyta till termens upphovsman, filosofen Karl Popper och han klassiska bok Det öppna samhället och dess fiender. Detta innebär att staten inte kan bestämma vad individerna tycker och tänker.

Under tidigare resor till Ryssland, långt före det som nu inträffat, såg jag i det ryska samhället tendenser till öppenhet.

De har under åren helt försvunnit. Medierna, med undantag av småspillror i press och radio, är helt i händerna på Putinregimen, som bedriver en intensiv propaganda mot vad som kallas ”fascister”, en beteckning som kanske hade giltighet under andra världskriget, men inte numera.

Att regimens agerande, med dess betoning på storrysk nationalism har folkmajoritetens godkännande är ganska naturligt. En liberal medelklass har visserligen uppstått kring de stora städerna i landet, men utanför denna krets finns en befolkning som kanske med Putins beryktade yttrande anser att Sovjets sönderfall var en världshistorisk geopolitisk katastrof. 

Oliktänkande existerar, men har intet forum innanför Rysslands gränser.

Av den anledningen är det innanför Rysslands gränser fåfängt att drömma om en förändrad attityd till den nuvarande krisen.

Vad återstår att göra?

De ofta åberopade samtal på toppnivå som förekommit har inte lett någonstans. Om Ryssland helt önskar isolera sig från vår värld bör man framhålla vad det innebär. Vi bör klart kunna säga vilka värden vi står för. Dessa värden kom till uttryck i Ukraina under de dagar då en diktatorisk regim föll samman. De är giltiga i dag, liksom i morgon.  

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00