Pensionerna och statsmakten

08.09.2014 kl. 15:46
Onsdagen den 3 september skriver Bo Holmberg ett tidningsinlägg om hur statsmakten behandlar landets pensionärer. Jag kan inte säga annat än jag håller med honom i hans kritik. Jag håller helt med om att riksdag och regering borde agera. Det gör de inte. Bästa läsare, för det är lättare sagt än gjort.

Även jag trodde att pensionsärendena sköttes av riksdag och regering före jag kom in i riksdagen, men så är inte fallet. Vi har någonting märkligt i Finland som vi är ensamma om att ha i Norden, det kallas trepartsöverenskommelsen. De betyder att regeringen och arbetsmarknadsparterna, (facken och arbetsgivarna) bildar ett icke demokratiskt valt syndikat som styr allt som har med pensioner och pensionärer att göra. Trepartssyndikatet kan ha sina fördelar, men att krypa i famnen på arbetsmarknadsparterna så totalt som vår folkvalda riksdag och regering har gjort i år tionden, har väldigt lite att göra med den nordiska demokrati jag själv förespråkar. Det är ändå självklart att riksdag och regering skall ha goda kontakter till arbetsmarknadsparterna, precis som till alla andra stora intresseorganisationer, men självfallet inte gå i deras ledband.

Precis som Maj-Britt Nybacka skrev i Vasabladet den 5.9 har de uteblivna indexjusteringarna blivit bara till nackdel för pensionärerna. Ett liknande riktigt bakslag kom i våras när APC`s VD Suvi-Anne Siimes, meddelade att de gör ett undantag från 20-80 regeln och i stället justerar pensionerna med enbart 0,4% som förhöjning. Att detta har att göra, som påstods, med det allmänna ekonomiska krisen i landet har jag en liten förståelse för. Men det oaktat står det i regeringsprogrammet att pensionärernas representanter skall sitta med i de förhandlingar som berör pensionerna. Nu passade det ändå att jämföra pensionerna med löneutvecklingen, en sak som man försökt komma ifrån genom att ändra procentsatserna vid indexjusteringarna att mera ta i beaktande levnadskostnaderna.

Varför behandlas pensionärerna så här? Jo, de har inte ännu en så stark organisation som kunde bli en motpart/medpart i de förhandlingar där pensionärernas ärenden behandlas. Alla måste förstå i detta ärende finns det en betalare vilken heter arbetsmarknadsparterna och en mottagare pensionärerna. Dessa två har av naturliga skäl, olika intressen att bevaka och när den ena parten är utestängd från förhandlingsrummet så ser det ut som det gör.

Det är därför jag lämnat in ett lagförslag som stöds av en stor majoritet i riksdagen, vilket går ut på att pensionärsorganisationernas representanter ovillkorligen skall beredas möjlighet att sitta i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd och styrelser. Detta är en liten början men är ändå ytterst viktigt i dag när man ser hur vissa politiker börjar göra anspråk på pensionsfondernas kapital.

Lars Gästgivars
Riksdagsledamot SFP

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00