Svenskan kräver ständig bevakning !

14.09.2014 kl. 08:00
Den politiska hösten har kört igång på allvar. Det blir en arbetsdryg höst för såväl riksdag som regering. Enbart från justitieministerit har jag som mål att ännu hinna avge ca 20 lagförslag till riksdagen för behandling.

Mycket händer även i världen runt om oss. Krisen i Ukraina oroar, oberoende av om man betraktar situationen som medborgare eller beslutsfattare. Här ser jag det som viktigt att Finland håller en enig linje med EU. Önskvärt vore också att alla parter skulle inse att det som nu behövs är fred.


Under den senaste veckan har också svenskan varit mycket på tapeten. I huvudstadsregionen har det visat sig att invandrare har svårt att få integrationsutbildning på svenska. Så här får det förstås inte vara. Den som vill lära sig svenska ska också ges möjlighet till det. Det behöver naturligtvis också gälla i Österbotten!


Regeringen har också varit mycket tydlig då det gäller integrationen och rätten till språkundervisning. Vi anser att språk är nyckeln till god integration. Det finns tydliga skrivningar i bland annat nationalspråksstrategin och i principbeslutet om  Migrationens framtid 2020. Undervisning i de båda inhemska språken är viktigt för att invandrare ska komma ut på arbetsmarknaden och arbetsgivare sporras att stöda studier i finska eller svenska. Även invandrare som står utanför arbetslivet, till exempel personer som sköter barn hemma, ska ha möjlighet till studier i de båda inhemska språken. Också lagen om främjande av integration och språklagen ger tydliga riktlinjer om att användningen av båda nationalspråken skall främjas.


Själfallet är det så att myndigheterna borde upplysa invandrarna om landets tvåspråkighet, och möjligheterna att välja antingen finska eller svenska som integrationsspråk. Dvs det är inte myndighetens sak, att fatta beslut för individens räkning, det beslutet ska individen få fatta själv.

 

Sedan kan jag inte låta bli att notera den kampanj som försiggår i Helsingfors, för att samla in pengar för att avskaffa den obligatoriska svenskan i skolan. Det finns många behjärtansvärda penninginsamlingar. För krigsdrabbade barn och familjer, för avhjälpande av svält i världen, för cancerforskning, för förbättrande av flickors rätt till till utbildning etc. Att man i Finland 2014 startar en insamling för att få bort den obligatoriska svenskan är beklämmande. Men det är lagligt, även om det är varken smakfullt eller tolerant!



 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15