En händelserik vecka

23.09.2014 kl. 09:44
Sällan händer det så mycket inom finsk politik som förra veckan. I riksdagen började remissdebatten av statsbudgeten. Justitieministeriets budgetmoment debatterades på onsdagen. Debatten var konstruktiv och de flesta ledamöter var nöjda över att vi lyckats avvärja de stora sparkraven som finansministeriet föreslog i sitt ursprungliga förslag. Oron för framtiden var ändå påtaglig.

Veckan bjöd också på en besvikelse då regeringens finansutskott gav den s.k. jourförordningen sin välsignelse. SFP lämnade in en avvikande åsikt efter behandlingen. I början av september var frågan också aktuell i social- och hälsovårdspolitiska ministerarbetsgruppen, där jag också klart meddelade vår avvikande syn. Tyvärr har vi SFP:re i denna fråga  blivit ensamma inom  regeringen i att försvara de mindre förlossningssjukhusen. Ändringen av förordningen betyder att många förlossningssjukhus måste sätta lapp på luckan. Nu är Borgå hotat. Med tanke på att BB i Ekenäs och Jakobstad tidigare varit tvungna att stänga, vore det en stor förlust för tillgodoseendet av den svenska servicen, ifall Borgå BB går samma öde till mötes.

 

Patientsäkerheten kan garanteras också i de sjukhus där förlossningarnas antal är under tusen per år.  Personligen är jag inte alls övertygad om att patientsäkerheten kommer att öka genom den nya jourförordningen. Vi vet redan nu att allt fler barn har fötts på landsvägarna under de senaste tio åren. Det är mycket sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta, ifall fler förlossningssjukhus måste stängas.

 

Veckans hetaste potatis inom politiken var givetvis kärnkraften. Regeringen bordlade behandlingen av TVO:s ansökan och godkände med rösterna 10-7 Fennovoimas ansökan. Inom SFP finns det väldigt delade åsikter om kärnkraften. I svenska riksdagsgruppen finns de nu mer kritiska röster än tidigare. Det är bra att detta också återspeglas i regeringsarbetet. Min personliga ståndpunkt har också påverkats av bl.a. olyckan i Fukushima. När jag 2010 röstade för Fennovoima var mitt starkaste argument att Finlands beroende av rysk el skulle minska. Efter en helhetsbedömning av nuläget, blev min slutsats att jag röstar emot.

 

Som väntat valde de Gröna att lämna regeringen. Den ursprungliga sexpartiregeringen består nu av fyra partier. Oppositionen har igen bollat med tanken om nyval, något jag tar avstånd från. Det är ytterst viktig att denna regering verkställer och slutför de stora ekonomiska beslut som man tidigare kommit överens om. Det finns fortfarande mycket att göra.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00