Ökad ojämlikhet

23.09.2014 kl. 15:00
Interpellationen om den ökande ojämlikheten och låginkomsttagares försörjningsproblem. Gruppanförande 23.9 2014,
Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

I interpellationen tas upp ett viktigt problem. Låginkomsttagares försörjningsproblem är väsentligt att tackla både under ekonomiskt bättre och sämre tider. Välfärdssamhället hela idé bygger på att alla grupper i samhället kan leva ett människovärdigt liv.

När vi diskuterar social ojämlikhet är det skäl att ge en rättvis bild av nuläget. Tuomo Puumala och de övriga interpellanterna har valt att beskriva klyftorna i vårt samhälle i mycket dramatiska ordval.

Det är sant att vi hela tiden måste vara på vår vakt att de sociala klyftorna i samhället inte ska fördjupas, men det finns högst relevanta undersökningar som inte målar verkligheten i lika dystra färger.

Bara för en vecka sedan publicerade EU ett index för social rättvisa där Sverige, Finland och Danmark är i topp. EU-rapporten ”Social justice in the EU – A crossnational comparison” konstaterar att dessa länder har jämförelsevis en låg nivå av fattigdom, arbetslöshet och diskriminering.

Andra platsen i EU-jämförelsen betyder förstås inte att de sociala problemen inte existerar i vårt samhälle. De finns, och det ligger på vårt ansvar som beslutsfattare att söka de rätta verktygen för att minska på dem.

 

Värderade talman,

Även om vi alla vet att budgeten - som vi nu under hösten behandlar här i riksdagen -innehåller nedskärningar och nedfrysningar av index som ingen av oss önskar, vill jag hävda att regeringen under valperioden gjort väldigt litet som försämrar välfärden och ganska mycket som har förbättrat den.

Till Vänsterförbundet vill jag säga: inte har grundlinjen i regeringens socialpolitik ändrat på ett halvår bara för att ert parti lämnade regeringssamarbetet. Fortfarande är regeringens mål att balansera Finlands underskottstyngda ekonomi med lösningar som är socialt hållbara och inte ökar utslagningen i samhället.

Men om vi inte får ekonomin att växa måste nästa regering – oberoende av vilka partier som sitter där – fatta många tråkiga beslut. Därför är det i låginkomsttagarnas intresse att vi får tillväxt till stånd.

När det gäller den andra interpellanten Centern kan jag inte låta bli att förundra mig över hur hård kritiken är för att regeringen skär ned - men samtidigt passar ni på att kritisera regeringen för att göra för litet för att balansera ekonomin. Hur går det här ihop, bästa centerparti.

 

Värderade talman,

Det är ingen tvekan om att vi måste göra mera för jobben och utbildningen. Vi kommer inte åt den växande arbetslösheten om inte företagen vågar satsa.

Den kännbara sänkningen av samfundsskatten gjordes för att stimulera företagande och därigenom förbättra sysselsättningen. Vi ska fortsätta stödja innovationer och inse vikten av utbildning. Jämlika förutsättningar för utbildning är det bästa sättet är det bästa sättet att motverka social ojämlikhet i vårt land.

De riktade satsningarna på unga som riskerar utslagning är helt rätt politik.

 

För att på nytt få tillväxt i vår ekonomi behövs innovationer, utbildning och företagsamhet – det finns ingen annan väg att gå.

Också Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen har nyligen i rätt häpnadsväckande klara ordalag uttalat sig om villkoren för välfärd. Jag tror inte att han har som mål att skrota välfärdsstaten då han säger att nu måste vi ta ställning till en hur stor offentlig sektor vi har råd med.

Vi kan inte enbart fortsätta att bygga ut den på skuld, utan vi måste driva igenom de strukturella reformer som behövs.

Vi delar hans uppfattning. Men när reformerna drivs igenom är det vårt ansvar att se till de svaga grupperna i samhället.

Därför har regeringen i så gott som alla sina budgetuppgörelser under valperioden höjt på grundavdraget. Detta uttryckligen för att låginkomsttagare ska kompenseras för andra beslut som höjer skatter och avgifter.

Det finns också flera andra exempel på vad regeringen har gjort. Vi är nöjda med programmet för sysselsättning av partiellt arbetsföra. Personer som har ett handikapp av något slag ska inkluderas i arbetslivet. Likaså var det en viktig öppning av regeringen att ge arbetslösa rätt att förtjäna 300 euro i månaden, utan att arbetslöshetsförmånen påverkas.

 

Värderade talman,

 

Vi behöver flera jobb - det är den bästa medicinen mot social utslagning. Den svaga tillväxt vi har gör att vi dessvärre ser hur arbetsplatser försvinner från flera branscher. Det är den här trenden vi måste vända på genom en trovärdig och långsiktig politik.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00