Minoriteters rättigheter kräver engagemang också av majoriteten

29.09.2014 kl. 13:49
I samhället finns många befolkningsgrupper med specialbehov som behöver extra stöd för att kunna förverkliga sina rättigheter. Dessa grupper kan man inte ta för givet och därför behöver beslutsfattare och myndigheter ta sitt ansvar för att stöda dem.
I regeringsprogrammet slogs det fast att regeringen ska utveckla hur de teckenspråkigas rättigheter tillgodoses och utreda möjligheterna att stifta en teckenspråkslag. Därför tillsatte jag på justitieministeriet 2012 en arbetsgrupp för att bereda en allmän lag om teckenspråk. I fredags hade jag nöjet att ta emot arbetsgruppens förslag.

Den nya teckenspråkslagen ska öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Det är likaså viktigt att myndigheterna tydligare beaktar de teckenspråkiga vid beredning av lagar och i beslutsfattandet. Lagen ska likaså främja både de finska och de finlandssvenska teckenspråkigas möjligheter att använda sitt eget språk och få information på teckenspråk. Det är mycket viktigt att fästa uppmärksamhet vid de teckenspråkigas rättigheter och på bred front utveckla tjänster på teckenspråk.

Vi kanske inte alltid kommer att tänka på det, men det finska och det finlandssvenska teckenspråket är två olika språk, precis såsom svenska och finska är olika språk. Det finlandssvenska teckenspråket är dock särskilt hotat och används bara av cirka 300 personer. För att förbättra just deras möjlighet till bland annat undervisning och tillgång till tolkar föreslår arbetsgruppen att det görs en skild utredning om helhetssituationen för finlandssvenska teckenspråksanvändare. Det här är verkligen på sin plats. Summa summarum vill jag säga att det känns bra att som representant för det parti, som alltid har värnat om minoriteters rättigheter, få föra teckenspråkslagen till riksdagen ännu denna höstsession.

Samerna är Europas enda ursprungsbefolkning. Den här veckan har jag haft glädjen att föra förslaget till ny samtingslag till regeringen, som enhälligt godkände den. En lång process ligger bakom, där vi sökt enighet tillsammans med sametinget om bland annat samedefinitionen. Genom reformen ska framför allt verksamhetsförutsättningarna för samernas kulturella autonomi och sametinget förbättras. Det här är ett mycket viktigt steg med tanke på regeringens mål att denna period ännu ratificera ILO 169-konventionen om ursprungsfolkens rättigheter.

Härifrån känns det bra att fortsätta arbetet för minoriteter och andra utsatta grupper i samhället.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Gruppanförande framfört av ledamot Anders Adlercreutz
20.04.2022 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56