Minoriteters rättigheter kräver engagemang också av majoriteten

29.09.2014 kl. 13:49
I samhället finns många befolkningsgrupper med specialbehov som behöver extra stöd för att kunna förverkliga sina rättigheter. Dessa grupper kan man inte ta för givet och därför behöver beslutsfattare och myndigheter ta sitt ansvar för att stöda dem.
I regeringsprogrammet slogs det fast att regeringen ska utveckla hur de teckenspråkigas rättigheter tillgodoses och utreda möjligheterna att stifta en teckenspråkslag. Därför tillsatte jag på justitieministeriet 2012 en arbetsgrupp för att bereda en allmän lag om teckenspråk. I fredags hade jag nöjet att ta emot arbetsgruppens förslag.

Den nya teckenspråkslagen ska öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Det är likaså viktigt att myndigheterna tydligare beaktar de teckenspråkiga vid beredning av lagar och i beslutsfattandet. Lagen ska likaså främja både de finska och de finlandssvenska teckenspråkigas möjligheter att använda sitt eget språk och få information på teckenspråk. Det är mycket viktigt att fästa uppmärksamhet vid de teckenspråkigas rättigheter och på bred front utveckla tjänster på teckenspråk.

Vi kanske inte alltid kommer att tänka på det, men det finska och det finlandssvenska teckenspråket är två olika språk, precis såsom svenska och finska är olika språk. Det finlandssvenska teckenspråket är dock särskilt hotat och används bara av cirka 300 personer. För att förbättra just deras möjlighet till bland annat undervisning och tillgång till tolkar föreslår arbetsgruppen att det görs en skild utredning om helhetssituationen för finlandssvenska teckenspråksanvändare. Det här är verkligen på sin plats. Summa summarum vill jag säga att det känns bra att som representant för det parti, som alltid har värnat om minoriteters rättigheter, få föra teckenspråkslagen till riksdagen ännu denna höstsession.

Samerna är Europas enda ursprungsbefolkning. Den här veckan har jag haft glädjen att föra förslaget till ny samtingslag till regeringen, som enhälligt godkände den. En lång process ligger bakom, där vi sökt enighet tillsammans med sametinget om bland annat samedefinitionen. Genom reformen ska framför allt verksamhetsförutsättningarna för samernas kulturella autonomi och sametinget förbättras. Det här är ett mycket viktigt steg med tanke på regeringens mål att denna period ännu ratificera ILO 169-konventionen om ursprungsfolkens rättigheter.

Härifrån känns det bra att fortsätta arbetet för minoriteter och andra utsatta grupper i samhället.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00