Kolumn

Minoriteters rättigheter kräver engagemang också av majoriteten

29.09.2014 kl. 13:49

I samhället finns många befolkningsgrupper med specialbehov som behöver extra stöd för att kunna förverkliga sina rättigheter. Dessa grupper kan man inte ta för givet och därför behöver beslutsfattare och myndigheter ta sitt ansvar för att stöda dem.

I regeringsprogrammet slogs det fast att regeringen ska utveckla hur de teckenspråkigas rättigheter tillgodoses och utreda möjligheterna att stifta en teckenspråkslag. Därför tillsatte jag på justitieministeriet 2012 en arbetsgrupp för att bereda en allmän lag om teckenspråk. I fredags hade jag nöjet att ta emot arbetsgruppens förslag.

Den nya teckenspråkslagen ska öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Det är likaså viktigt att myndigheterna tydligare beaktar de teckenspråkiga vid beredning av lagar och i beslutsfattandet. Lagen ska likaså främja både de finska och de finlandssvenska teckenspråkigas möjligheter att använda sitt eget språk och få information på teckenspråk. Det är mycket viktigt att fästa uppmärksamhet vid de teckenspråkigas rättigheter och på bred front utveckla tjänster på teckenspråk.

Vi kanske inte alltid kommer att tänka på det, men det finska och det finlandssvenska teckenspråket är två olika språk, precis såsom svenska och finska är olika språk. Det finlandssvenska teckenspråket är dock särskilt hotat och används bara av cirka 300 personer. För att förbättra just deras möjlighet till bland annat undervisning och tillgång till tolkar föreslår arbetsgruppen att det görs en skild utredning om helhetssituationen för finlandssvenska teckenspråksanvändare. Det här är verkligen på sin plats. Summa summarum vill jag säga att det känns bra att som representant för det parti, som alltid har värnat om minoriteters rättigheter, få föra teckenspråkslagen till riksdagen ännu denna höstsession.

Samerna är Europas enda ursprungsbefolkning. Den här veckan har jag haft glädjen att föra förslaget till ny samtingslag till regeringen, som enhälligt godkände den. En lång process ligger bakom, där vi sökt enighet tillsammans med sametinget om bland annat samedefinitionen. Genom reformen ska framför allt verksamhetsförutsättningarna för samernas kulturella autonomi och sametinget förbättras. Det här är ett mycket viktigt steg med tanke på regeringens mål att denna period ännu ratificera ILO 169-konventionen om ursprungsfolkens rättigheter.

Härifrån känns det bra att fortsätta arbetet för minoriteter och andra utsatta grupper i samhället.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.

26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.

16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.

18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.

11.03.2009 kl. 16:30