Kolumn

Minoriteters rättigheter kräver engagemang också av majoriteten

29.09.2014 kl. 13:49

I samhället finns många befolkningsgrupper med specialbehov som behöver extra stöd för att kunna förverkliga sina rättigheter. Dessa grupper kan man inte ta för givet och därför behöver beslutsfattare och myndigheter ta sitt ansvar för att stöda dem.

I regeringsprogrammet slogs det fast att regeringen ska utveckla hur de teckenspråkigas rättigheter tillgodoses och utreda möjligheterna att stifta en teckenspråkslag. Därför tillsatte jag på justitieministeriet 2012 en arbetsgrupp för att bereda en allmän lag om teckenspråk. I fredags hade jag nöjet att ta emot arbetsgruppens förslag.

Den nya teckenspråkslagen ska öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Det är likaså viktigt att myndigheterna tydligare beaktar de teckenspråkiga vid beredning av lagar och i beslutsfattandet. Lagen ska likaså främja både de finska och de finlandssvenska teckenspråkigas möjligheter att använda sitt eget språk och få information på teckenspråk. Det är mycket viktigt att fästa uppmärksamhet vid de teckenspråkigas rättigheter och på bred front utveckla tjänster på teckenspråk.

Vi kanske inte alltid kommer att tänka på det, men det finska och det finlandssvenska teckenspråket är två olika språk, precis såsom svenska och finska är olika språk. Det finlandssvenska teckenspråket är dock särskilt hotat och används bara av cirka 300 personer. För att förbättra just deras möjlighet till bland annat undervisning och tillgång till tolkar föreslår arbetsgruppen att det görs en skild utredning om helhetssituationen för finlandssvenska teckenspråksanvändare. Det här är verkligen på sin plats. Summa summarum vill jag säga att det känns bra att som representant för det parti, som alltid har värnat om minoriteters rättigheter, få föra teckenspråkslagen till riksdagen ännu denna höstsession.

Samerna är Europas enda ursprungsbefolkning. Den här veckan har jag haft glädjen att föra förslaget till ny samtingslag till regeringen, som enhälligt godkände den. En lång process ligger bakom, där vi sökt enighet tillsammans med sametinget om bland annat samedefinitionen. Genom reformen ska framför allt verksamhetsförutsättningarna för samernas kulturella autonomi och sametinget förbättras. Det här är ett mycket viktigt steg med tanke på regeringens mål att denna period ännu ratificera ILO 169-konventionen om ursprungsfolkens rättigheter.

Härifrån känns det bra att fortsätta arbetet för minoriteter och andra utsatta grupper i samhället.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15