Den samlade energipolitiken

07.10.2014 kl. 15:00
Gruppanförande Christina Gestrin, Svenska riksdagsgruppen


Statsministern upplysning om den samlade energipolitiken 7.10 2014

Värderade talman

Orsaken till att vi nu för en debatt om energipolitiken är regeringens principbeslut att bevilja ett tillstånd för uppförandet av Fennovoima/Rosatom kärnkraftverket och beslutet att avslå TVO:s anhållan om att få förlänga det kärnkraftstillstånd som beviljades under den förra riksdagsperioden.

 

Svenska riksdagsgruppen är inte enig i inställningen till kärnkraft. En majoritet av gruppen motsätter sig Fennovoima/Rosatom kärnkraftverket. 

Frågor som påverkat inställningen är den stora kärnkraftsolyckan i Fukushima, det geopolitiska känsliga läget som uppstått p.g.a. Ukrainakrisen och oklarheten kring frågan om var det radioaktiva avfallet från Fennovoima skall slutförvaras. I vår riksdagsgrupp har man även ifrågasatt planerna på att öppna en helt ny ort för kärnkraftsverksamhet. En stor del av kostnaderna för den infrastruktur som kärnkraft kräver faller i det långa loppet på statens axlar.

 

Den geopolitiska situationen är en allvarlig fråga som har en direkt effekt på energipolitiken i Finland, EU och EU:s närområden. Finland har som en del av EU infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Vi är alla oroliga för den vändning demokratiutvecklingen i Ryssland tagit under de senaste åren. Oberoende av vilken inställning var och en av oss har till kärnkraft som energiform, så kan vi inte förbise hur detta specifika projekt uppfattas av de andra länderna i EU.  I Rosatoms strategi ingår att expandera på den globala marknaden och att bli en betydande delägare av ett nytt kärnkraftverk i Finland passar väl in i denna strategi.  Frågan om Fennovoima kärnkraftverket ökar eller minskar Finlands beroende av rysk energi delar vår regering.

 

 

I upplysningen framhåller statsministern att det för TVO och Fortum och andra operatörer inom de närmaste åren blir möjligt att lämna in nya kärnkraftsansökningar. För dem som ser kärnkraftsenergin som en dellösning för att minska koldioxidutsläppen mottas detta besked sannolikt mycket positivt. För dem som motsätter sig en utbyggnad av kärnkraft är uppmaningen oroande.

 

Värderade talman,

 

En viktig aspekt som är värd att väga mot planerna på nya principbeslut om kärnkraftsinvesteringar är hur andelen förnybar energi kan fås att öka i Finland. Erfarenheten har visat att intresset för att investera i ny förnybar energi är mindre i Finland än i de andra nordiska länderna. Det ekonomiska incitamentet för att utveckla sol- och vindkraft och andra nya teknologier såsom intelligenta energilösningar saknas i ett läge där tyngdpunkten för investeringar fokuseras på kärnkraft. Inte ens bioenergin, vår viktigaste förnybara energiform, har utvecklas så snabbt som man kunde förvänta sig. T.ex. pelletproduktionen och konsumtionen har knappast alls kommit igång i Finland. Möjligheterna att ta tillvara biogas är fortfarande också outnyttjad i lantbruket.

 

Finland kan missa sin chans att finnas bland de ledande länder inom den globalt starkt växande cleantech sektorn, i vilken förnybar energiteknologi och energieffektiva lösningar är central. Regeringen har många gånger påpekat att cleantech sektorn skulle kunna bli en ny framgångssektor för Finlands ekonomi.

 

Förutsättningarna för att bygga ut den småskaliga, decentraliserade energiproduktion som baserar sig på bioenergi, vind, våg och solenergi är i princip utmärkta i Finland. Störst är viljan att bygga ut vindkraft på Åland och det är viktigt att staten befrämjar detta.

 

Enligt de utredningar som den parlamentariska klimat- och energipolitiska kommittéen tagit del av, finns det teoretiska möjligheter att år 2050 täcka upp till 60 procent av Finlands energibehov med inhemsk förnybar energi. Men det förutsätter en medveten politik som genomsyras av åtgärder för att öka energieffektiviteten i hela samhället.

 

I de övriga nordiska länderna utvecklas de nya förnybara energiteknologierna snabbare än i Finland. År 2020 beräknas Sverige producera 20 Twh med vindkraft, Danmark 17 Twh medan Finland producerar endast 6 Twh med vind trots att vi har en lång kust och stora öppna områden i norra Finland. År 2020 beräknas solenergin vara marknadsmässigt konkurrenskraftig, men i Finland märks inget intresse för att investera i solkraft.

 

Värderade talman,

 

Finland har förbundit sig att minska på utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till år 2050. Viktigt är att utsläppshandeln omformas så att den får en verklig, styrande effekt. Den globala energimarknaden har medfört att billig kol dumpats på marknaden i Europa som en följd av skiffergasproduktionen i USA. Det har lett till att användningen av kol på många håll ökat, vilket går stick i stäv med den uttalade klimatpolitiken.

 

Utvecklingen av den finländska bioekonomi- och cleantechsektorn till en global framgångsnisch kräver målmedvetna politiska beslut och en hemmamarknad för produkterna.

Det gamla visdomsordet ”först vid kvarn mal” gäller också i det här fallet. Det skulle vara ett stort misstag att försumma denna möjlighet.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00