Kampen mot utnyttjande av barn är global

13.10.2014 kl. 14:45
Vi måste göra ännu mera tillsammans för att rädda barn runt om i världen från sexuellt utnyttjande. Det är jag allt mer övertygad om efter att jag senaste vecka deltagit i en konferens i Washington under temat ”Global alliance against child sexual abuse online”.
Finland hör tillsammans med 53 andra länder till denna samarbetsgrupp som nu samlades till sin andra konferens. De exempel från levande livet som vi fick ta del av väckte synnerligen starka känslor av obehag hos oss deltagare. Inte sällan var det fråga om föräldrar som själva exploaterade sina minderåriga barn på nätet och bjöd ut dem till andra vuxna mot betalning. Det är obegripligt, hur man kan handla så mot egna barn eller barn överhuvudtaget. Därför krävs det krafttag från oss vuxna, samtidigt som det krävs krafttag av våra myndigheter i våra olika länder för att stoppa detta.

Ett av de fall som presenterades för oss handlade om en fem år gammal pojke. Han hade vuxit upp med sina föräldrar och hade sedan cirka två års ålder bjudits ut till vuxna män runt om i världen. Tack vare den australiska och amerikanska polisens samarbete kunde man så småningom knäcka diverse koder och bakom visade sig finnas en liga med kopplingar till många länder. Till saken hör att denna gosse troligen blivit ”köpt” från Ryssland, fastän föräldrarna uppgett att han kommit till världen med hjälp av en surrogatmor. När polisen knäckte ligan och kunde arrestera gossens föräldrar var han fem år, och hade blivit offer för hänsynslöst sexuellt utnyttjande av olika grad på hotell i över 30 olika länder.

Vi som deltog i konferensen var alla överens om att vi måste göra ännu mera tillsammans och att vi vill göra mera. Det handlar ofta om minuter och timmar, inte dagar och månader, om ett genombrott i en undersökning ska lyckas. Finland är berett att göra allt för att ytterligare underlätta myndigheternas samarbete över nationsgränserna, så att det blir än snabbare och smidigare. Det handlar om det praktiska samarbetet mellan polis, åklagare och domstolar.

Ett exempel som ingav hopp, och som vi i Finland också har orsak att ta lärdom av, är den form av samarbete man i Washington har lyckats skapa i en och samma byggnad (www.safeshores.org). Man kan kalla det för en form av barnservicehem, där barnet sätts i centrum. Här finns såväl polis, åklagare, socialarbetare, psykoterapeuter, läkare och familjestödpersoner unde samma tak. Målet är att ge barn en skyddshamn, ett ställe där man tryggt kan tala om det som man har varit med om, med en och samma person, utan att behöva berätta samma story för alla parter. Den socialarbetare som barnet närmast är förtroget med sköter såväl polisens som åklagarens frågor. Allt bandas medan polis, åklagare och andra parter kan följa med samtalet i rummet bredvid via video.

Barnservicehemmet har också ett aktivt samarbete med skolor. Vi fick bland annat höra om en flicka i tio årsåldern som i en skoluppsats berättat om sin mammas manliga vänner som gjorde saker med henne som hon inte tyckte om. Eftersom läraren omedelbart hade kontaktat barnservicehemmet, kunde flickan hämtas samma dag från skolan och vidare övergrepp kunde omedelbart förhindras.

En annan femårig flicka hade en längre tid gått till sin farfar efter dagis. Tyvärr bröt farfar mot alla regler och det förtroende han byggt upp till barnbarnet raserades helt en dag. Också här kunde barnservicehemmet hjälpa såväl den lilla flickan som hennes föräldrar genom terapi och samtal. Historien fick ett någorlunda lyckligt slut trots allt det tragiska som skett. Den lilla flickan upplevde att hon också lyckats rädda sin tvååriga lillasyster.

I Åbo finns ett pilotprojekt, Lastenasiaintalo, där tanken är att samla all expertis i ett och samma hus. Jag tror att det vore lyckligt om vi i vårt land kunde fokusera mera på hur man bäst och snabbast hjälper barnet, för att lindra det lidande som barnet varit med om. Ibland får jag känslan att vi fokuserar helt på att utreda brottet och skuldfrågan, och att barnets akuta intresse kanske inte beaktas så omedelbart som det borde. Jag hoppas jag har fel. Helt klart är att vi behöver göra ännu mera för att stärka det mångprofessionella samarbetet också i vårt eget land. Det förtjänar våra barn. Världens barn har rätt att vänta sig att vi bryr oss och agerar ännu mera effektivt tillsammans.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15