Integrationsutbildning på svenska

13.10.2014 kl. 14:51
Vad kommer regeringen att göra för att utreda om myndigheterna följer lagen när de inte beviljar integrationsstöd till invandrare som vill ha svenskspråkig integrationsutbildning?


Vad kommer regeringen att göra för att se till att invandrare får integreras på svenska?

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Integrationsutbildning på svenska

Till riksdagens talman

 

Enligt lagen om främjande av integration (1386/2010) ordnas integrationsutbildning för invandrare i form av undervisning i finska eller svenska, samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. Det språkliga målet i integrationsutbildningen är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska.

I integrationsplanen planeras de åtgärder som stöder invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten, och möjligheter att få tillräckliga kunskaper i finska eller svenska samt andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Integrationsstöd beviljas för att trygga invandrarens försörjning under den tid han eller hon deltar i åtgärder enligt integrationsplanen.

På vissa orter i Finland är det vanligt att invandrare integreras på svenska. Också i huvudstadsregionen finns invandrare som önskar få svenskspråkig integrationsutbildning. I huvudstadsregionen finns emellertid en ovilja hos arbets- och näringsbyråerna att bevilja integrationsstöd, om invandraren deltar i den svenskspråkiga utbildningen. Det här motiveras med att svenskspråkig integrationsutbildning inte leder till arbete. När invandrarnas utbildningsmöjligheter jämförs med behovet av arbetskraft ska självfallet behovet av både svensk- och finskspråkig arbetskraft tas i beaktande. Det finns stort behov av svenskkunnig arbetskraft inom flera sektorer i huvudstadsregionen. Arbets- och näringsbyråernas praxis leder till att möjligheten att integreras på svenska urvattnas.

Motsvarande problem finns i vissa tvåspråkiga kommuner. Invandrare får inte information om möjligheterna att integreras på svenska. Invandrare som uttryckligen önskar integrera sig på svenska uppmanas ofta att söka sig till finskspråkig integrationsutbildning i stället. Det här sker trots att de kommunala tjänstemännen har en lagstadgad skyldighet att informera invandrarna om integrationsmöjligheter på båda nationalspråken, samt skyldighet att ta de individuella önskemålen och förutsättningarna i beaktande då integrationsåtgärder planeras.

Statsrådet har själv lyft upp problematiken i sitt principbeslut om nationalspråksstrategin (4/2012). Enligt nationalspråksstrategin är det ”viktigt att fastställa på vilka grunder språket för integreringen blir finska eller svenska”, samt ”att erbjuda undervisning inom integrationsutbildningen på både finska och svenska så att de individuella behoven hos den som integreras kan tas i betraktande.”

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad kommer regeringen att göra för att utreda om myndigheterna följer lagen när de inte beviljar integrationsstöd till invandrare som vill ha svenskspråkig integrationsutbildning?

Vad kommer regeringen att göra för att se till att invandrare får integreras på svenska?

 

Helsingfors den 9 oktober 2014

Christina Gestrin /sv

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00