Integration – men inte på svenska?

13.10.2014 kl. 14:53
Riksdagsledamot och Svenska Finlands Folktings ordförande Christina Gestrin (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar vad regeringen ämnar göra för att se till att invandrare får integreras på svenska. Hon frågar också vad regeringen ämnar göra för att utreda om myndigheterna följer lagen när de inte beviljar integrationsstöd till invandrare som vill ha svenskspråkig integrationsutbildning.

- En person som är motiverad och vars önskemål och behov tas på allvar har större chanser att integreras väl. Det är oroväckande om myndigheter inte ser svenskan och finskan som likvärdiga integrationsspråk och heller inte ser att det finns efterfråga på svenskkunnig arbetskraft inom flera sektorer, säger Gestrin.

 

Frågor kring invandrares rätt att integreras på svenska i Finland, och speciellt i huvudstadsregionen, har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. På vissa arbets- och näringsbyråer har det funnits en ovilja att bevilja integrationsstöd till invandrare som väljer att delta i svenskspråkig integrationsutbildning. Det här motiveras med att svenskspråkig integrationsutbildning inte leder till arbete. Problem har funnits även i tvåspråkiga kommuner, där invandraren inte fått information om möjligheterna att integreras på svenska.

 

- Det är oroväckande om det inte finns praktisk möjlighet att välja svenska som integrationsspråk. Många invandrare har större förutsättningar att integreras i samhället om de får sin integrationsutbildning på svenska, fortsätter Gestrin. Hon ger som exempel personer som har svenskspråkiga familjemedlemmar eller som redan behärskar andra germanska språk.

 

För ytterligare frågor eller information, kontakta:

 

Riksdagsledamot Christina Gestrin, 050 511 3121

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00