Finland i globaliseringens grepp

03.11.2014 kl. 09:00
Dagens fråga lyder varför alla diskuterar att ekonomin går nedåt i Finland, jo, därför att det är sant. Men det är inte bara ens fel och det är inte ens alltid vårt eget lands fel. Men ett är säkert, vi är tvungna att anpassa oss till den alltmer globaliserade världsekonomin med en gränslös fri konkurrens. Vågar man som politiker tala klarspråk om hur man tycker att de inhemska problemen borde rättas till, ja då behöver sanningssägaren alltid ha den ena foten i stigbygeln.

Riksdagens ekonomiutskott besökte EKs teknologiutskott förra veckan, var jag höll ett tal, må denna del av talet stå för mitt klarspråk. ”Arbetslöshet är lika med att det inte finns arbete. Varför finns det inget arbete? Det finns ingen arbetsgivare som skapar arbetsplatser. Varför finns det ingen arbetsgivare, jo för att det inte går att producera produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser”.  


Om man undantar den större exportindustrin som alltid levt och lärt sig leva i en öppen internationell konkurrenssituation för att klara sin business, var jordbruket den första som fick känna av den nya globala konkurrensen via EU.  Jordbrukarnas överlevnad har delvis skötts med olika bidrag. Finnair och rederinäringen var följande som fick fundera på hur man skulle konkurrera på en global fraktmarknad, med finländsk kostnadsnivå? Svaret löd att det var och är fortfarande omöjligt. Till och med EU har varit tvungen att godkänna subventioner av sjömännens löner via ett nettolönesystem. Utan detta system skulle det knappast mer finnas ett enda fartyg under finländsk eller europeisk flagg. Flygbolag har mig veterligen inga sådana överenskommelser och då måste deras kostnader och löner anpassas till den internationella marknaden. Därför dessa årslånga förhandlingar och kamper med personalfacken inom Finnair. Dessa två branscher är just nu kanske de hårdast drabbade. Men resten av våra exportföretag och underleverantörer hamnar allt mer i samma situation.  Det går mer och mer trögt att sälja våra produkter på export. Av exportindustrin planerar nu dessutom 70 % en utlokalisering i framtiden. Bytesbalansen är negativ och landet lånar 8 miljarder per år för att hålla vår icke införtjänade välstånd uppe.


Ingen önskar lönesänkningar och det är nog det sista vi skall försöka göra. Om vi gör det, så tar vår inhemska marknad tar slut. Men ingen vill heller göra något åt strukturerna, trots att företagsvärlden menar att de finländska kostnaderna är för höga och SAK-bossen Lauri Lyly säger att facket gjort sitt i och med långa och låga löneavtal och nu kräver att företagen skall börja investera och skapa arbetsplatser. Båda har rätt, men vad händer då i denna situation? Jo, permitteringar, uppsägningar och utlokaliseringar till andra länder.


Vi måste inse fakta, företag och dess aktieägare kan ingen tvinga till att skapa arbetsplatser. Företag investerar, anställer enligt egna behov och det finns inget företag som flyttar från ett så tryggt land som Finland, om kostnadsstrukturen är sådan att deras produkter säljs. Alltså är vi tvungna att få finländska kostnaderna till en internationell nivå Detta sker genom en uppluckring av en mängd statliga påbud, byråkrati och stora strukturförändringar. Samt genom att anpassa vår arbetsmarknad till den globala värld vi nu lever i. Men först måste vi inse och därefter godkänna att vi håller på att förlora den för Finland så viktiga globala marknaden.  Vi skall ändå inte vara missmodiga, vi skall skapa framtidstro, för tillsammans kommer vi finländare att kunna skapa en ny plattform, så att våra exportföretag också i fortsättningen skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Så skapas också nya arbetsplatser och de nya investeringar.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00