Finland i globaliseringens grepp

03.11.2014 kl. 09:00
Dagens fråga lyder varför alla diskuterar att ekonomin går nedåt i Finland, jo, därför att det är sant. Men det är inte bara ens fel och det är inte ens alltid vårt eget lands fel. Men ett är säkert, vi är tvungna att anpassa oss till den alltmer globaliserade världsekonomin med en gränslös fri konkurrens. Vågar man som politiker tala klarspråk om hur man tycker att de inhemska problemen borde rättas till, ja då behöver sanningssägaren alltid ha den ena foten i stigbygeln.

Riksdagens ekonomiutskott besökte EKs teknologiutskott förra veckan, var jag höll ett tal, må denna del av talet stå för mitt klarspråk. ”Arbetslöshet är lika med att det inte finns arbete. Varför finns det inget arbete? Det finns ingen arbetsgivare som skapar arbetsplatser. Varför finns det ingen arbetsgivare, jo för att det inte går att producera produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser”.  


Om man undantar den större exportindustrin som alltid levt och lärt sig leva i en öppen internationell konkurrenssituation för att klara sin business, var jordbruket den första som fick känna av den nya globala konkurrensen via EU.  Jordbrukarnas överlevnad har delvis skötts med olika bidrag. Finnair och rederinäringen var följande som fick fundera på hur man skulle konkurrera på en global fraktmarknad, med finländsk kostnadsnivå? Svaret löd att det var och är fortfarande omöjligt. Till och med EU har varit tvungen att godkänna subventioner av sjömännens löner via ett nettolönesystem. Utan detta system skulle det knappast mer finnas ett enda fartyg under finländsk eller europeisk flagg. Flygbolag har mig veterligen inga sådana överenskommelser och då måste deras kostnader och löner anpassas till den internationella marknaden. Därför dessa årslånga förhandlingar och kamper med personalfacken inom Finnair. Dessa två branscher är just nu kanske de hårdast drabbade. Men resten av våra exportföretag och underleverantörer hamnar allt mer i samma situation.  Det går mer och mer trögt att sälja våra produkter på export. Av exportindustrin planerar nu dessutom 70 % en utlokalisering i framtiden. Bytesbalansen är negativ och landet lånar 8 miljarder per år för att hålla vår icke införtjänade välstånd uppe.


Ingen önskar lönesänkningar och det är nog det sista vi skall försöka göra. Om vi gör det, så tar vår inhemska marknad tar slut. Men ingen vill heller göra något åt strukturerna, trots att företagsvärlden menar att de finländska kostnaderna är för höga och SAK-bossen Lauri Lyly säger att facket gjort sitt i och med långa och låga löneavtal och nu kräver att företagen skall börja investera och skapa arbetsplatser. Båda har rätt, men vad händer då i denna situation? Jo, permitteringar, uppsägningar och utlokaliseringar till andra länder.


Vi måste inse fakta, företag och dess aktieägare kan ingen tvinga till att skapa arbetsplatser. Företag investerar, anställer enligt egna behov och det finns inget företag som flyttar från ett så tryggt land som Finland, om kostnadsstrukturen är sådan att deras produkter säljs. Alltså är vi tvungna att få finländska kostnaderna till en internationell nivå Detta sker genom en uppluckring av en mängd statliga påbud, byråkrati och stora strukturförändringar. Samt genom att anpassa vår arbetsmarknad till den globala värld vi nu lever i. Men först måste vi inse och därefter godkänna att vi håller på att förlora den för Finland så viktiga globala marknaden.  Vi skall ändå inte vara missmodiga, vi skall skapa framtidstro, för tillsammans kommer vi finländare att kunna skapa en ny plattform, så att våra exportföretag också i fortsättningen skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Så skapas också nya arbetsplatser och de nya investeringar.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15