Kolumn

Osthyveln är ödesdiger för rättsvården

27.10.2014 kl. 10:18

Sparkraven som riktar sig mot rättsvården har gett upphov till en hel del diskussion i offentligheten under den senaste tiden. Bl.a. uttryckte den ledande häradsåklagaren Peter Levlin nyligen sin oro över åklagarväsendets resurser. Som justitieminister är jag även själv mycket oroad över hela rättsvårdens resursnivå under de kommande åren. Därför är det bra att vi för denna diskussion

Under budgetförhandlingarna i augusti lyckades vi avvärja en annalkande katastrof. Finansministeriets ursprungliga budgetförslag innehöll hårda sparkrav, som skulle ha slagit mycket hårt mot åklagarna, domstolsväsendet, utsökningen och fängelserna. Lyckligtvis vann förnuftet, så att nästa års verksamhet kan klaras utan uppsägningar. Åklagarnas resurser hölls på årets nivå. Domstolarna hamnar sammanlagt att minska sin personal med ca 20-30 arbetsår.

Jag efterlyser en mer översiktlig och hållbar resursnivå för rättsvården. I denna fråga bör alla partier ta sitt ansvar. Rättsvårdens resursnivå är en fråga som bör diskuteras under nästa regeringsförhandlingar, oberoende vem som sitter vid de förhandlingsborden.

Sparåtgärder inom rättsvården riktar sig direkt till verksamheten. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår en slags propp inom kedjan. Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. En fungerande rättsvård är också avgörande för vårt lands konkurrenskraft. Företagen måste kunna lita på att deras ärenden blir behandlade smidigt och effektivt inom domstolarna.

Det år också skäl att nämna att det inom rättsvården nu genomförs en hel del reformer som baserar sig på Reformprogrammet för rättsvården för åren 2013–2025. I delegationen som utarbetade programmet ingick bl.a. Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens presidenter, riksåklagaren, riksfogden och advokatförbundets representant. Programmet innehåller närmare 60 åtgärdsförslag av vilka ca hälften redan förverkligats eller nu håller på att behandlas i riksdagen. Avsikten är att anpassa rättsvårdens kostnader samtidigt, som man tryggar rättsäkerheten. Det är viktigt att notera att de besparingar som åtgärderna medför inte uppenbarar sig på en natt. Det gäller att ha tålamod.

För en rättsstat som Finland, är befolkningens tilltro till ett fungerande rättsystem A och O. Det handlar om ett av grundfundamenten i vår demokrati.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00