Reflektioner över den hittills gångna riksdagsperioden

05.11.2014 kl. 11:28
Under riksdagens plenifria vecka funderade jag över vad jag åstadkommit i riksdagen under de gångna tre och ett halvt åren. Hur många konkreta frågor kan jag peka på, där jag varit med och påverkat på riktigt? Jag är ganska säker på att om man frågar av en icke så politiskt intresserad österbottning så säger personen förmodligen att jag inte vet. Men nog har det “harvats” en hel, men i ärlighetens namn trodde jag nog att jag skulle ha kunnat påverka betydligt mera.

Under valperioden hittills har det varit två stora saker som dominerat hela riksdagsarbetet. Den första frågan var kommun- och strukturreformen som regeringen så gärna ville få till stånd, men det lyckades inte. Nu är det den aktuella social- och hälsovårdsreformen som är på tapeten, en reform som hela riksdagen varit ense om och därför sjösatt.  I dessa två stora reformförslag har nog inte den enskilda riksdagsledamoten haft mycket att säga till om. Båda reformerna handlar i grund och botten om att få bukt med landets skuldsättning och ekonomi, samt om hur vi skall få den offentliga sektorns ekonomi i balans. Tanken tycks vara att detta lyckas bäst genom att flytta beslutanderätten längre från invånarna som berörs. Alla som varit med i politiken vet vad beslutsångest är och ju längre du kommer från det du besluter om, ju lättare blir det. Det är därför jag tycker att man behandlar sanningen väldigt ovarsamt, när man på samma gång som man skapar ett större avstånd mellan kommuninvånarna och de ärenden man besluter om, talar om att man förbättrar och utökar demokratin. Jag tror att alla riksdagspartier som nu står bakom social- och hälsovårdsreformen kommer att köra igenom den före riksdagsvalet. Annars blir det den nya regeringen, som alla partier hoppas att få sitta i, som kommer att drabbas av beslutsångest när de efter valet på detta sätt skall förändra den demokratiska beslutsgången.


För mig och för SFP hade kommun- och strukturreformen varit ett bättre alternativ, då hade vi i alla fall haft möjlighet att känna någon som sitter och styr i den nya större kommunen och det mesta av vårdens pengar hade stannat i den egna regionen. Social- och hälsovårdsreformen dränerar nu i stället kommunerna på pengar, cirka 60 % av budgeterna kommer att skickas från de österbottniska kommunerna till Åbo.  Därifrån delas en stor del av summan för vård tillbaka ut till regionen. Då blir det givetvis ingen beslutsångest för politikerna och ingen beredningsångest heller, för då kommer vård och omsorg att produceras för de pengar Åbo fördelar och inget mer. Besluten har tagits på annat håll. Vad de återstående kommunerna och deras politiker och tjänstemän skall göra med den resterande 40 procenten av budgeten återstår att se.


Mina personliga bedrifter, som jag uppnått med hjälp av mina partikamrater och med hjälp av andra partiers politiker, kommer säkert att ventileras i valrörelsen likt även andra ledamöters bedrifter. Det lär nog därför finnas skäl att återkomma till ämnet flera gånger.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15