Svenskan ska beaktas bättre vid integration

05.11.2014 kl. 15:41
Möjligheterna för invandrare att integreras på svenska ska förbättras. Det lovar arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) i ett svar på ett skriftligt spörsmål som Christina Gestrin (SFP) ställt i riksdagen.

Gestrin ställde frågan vad regeringen kommer att göra för att se till att invandrare får integreras på svenska. Det har framkommit fall där myndigheterna inte beviljat integrationsstöd till invandare som vill ha svenskspråkig integrationsutbildning, fastän de har laglig rätt till det.

 

I sitt svar på spörsmålet säger Ihalainen att Arbets- och näringsministeriet som bäst uppdaterar tillämpningsinstruktionerna för integrationslagen. Där kommer man att förtydliga både den finska och svenska språkutbildningens roll.

Arbets- och näringsbyråerna ska beakta skrivningarna i nationalspråksstrategin. I strategin förutsätts att invandrare ska bli informerade på vardera nationalspråken. TE-byråerna ska också ge information om den svenskspråkiga arbetsmarknaden.

 

- Jag är glad att minister Ihalainen tar tag i saken. I hans svar kommer det klart fram att man på ministeriet har registrerat problemet och att man nu går in för korrigering, säger riksdagsledamot Gestrin.

 

Ihalainen konstaterar att svenskspråkig integrationsutbildning har erbjudits främst i Österbotten. Han bedömer att behovet av integration på svenska kommer att växa särskilt i huvudstadsregionen där antalet invandrare ökar snabbast.

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00