Vårdreformen får inte leda till ett demokratiunderskott

23.11.2014 kl. 09:44
Just nu är vi inne på väldigt intensiva veckor inom politiken. Alla ministerier borde senast den 4.12 ge sina sista lagförslag till riksdagen. Samtidigt befinner sig vårdreformen i ett avgörande skede.

Förra veckan hölls responsdebatten om statsrådets demokratipolitiska redogörelse i riksdagen. I grundlagsutskottets betänkande om redogörelsen konstateras bl.a. att särskild vikt bör fästas vid tillståndet för den regionala demokratin, landskapsdemokratin och den lokala demokratin, där det håller på att ske stora förändringar bland annat genom omläggningen av social- och hälsovården samt kommunstrukturen. Det är viktigt att reformerna stärker den representativa demokratin och säkerställer att kommuninvånarna och serviceanvändarna får verklig möjlighet att påverka.

 

Utskottets ståndpunkt är lätt att omfatta. Dessa frågor är högaktuella just nu.  I mitt eget anförande betonade jag att vi i vårdreformen inte borde pruta på grundlagen, kommuninvånarnas möjlighet till inflytande och demokratiprincipen.

 

I sitt utlåtande om vårdreformen har justitieministeriet lyft upp grundlagsproblemen i förslaget. Ministeriet konstaterar att förslaget inte uppfyller demokratiprincipen i den kommunala självstyrelsen p.g.a. att social- och hälsovårdsområdets beslutande organ inte väljs genom direkta val. Problematiskt är också att de enskilda kommunernas och deras invånares påverkningsmöjligheter minskar betydligt på grund av att samkommunerna blir exceptionellt stora, samtidigt som kommunernas finansieringsansvar kvarstår.

 

Vårdfrågorna har under den senaste tiden också här regionalt hos oss skapat mycket diskussion.  Här vill jag betona att det är nödvändigt att vi regionalt fortsätter vårt goda samarbete. Det gedigna arbete vi under de senaste åren gjort inom vården är inte förgäves, trots den kommande vårdreformen. Men desto viktigare är det att vi också i framtiden håller ihop och inte skapar motsättningar internt. Ensam är ingen kommun stark.

 

Jakobstadsregionen har de facto varit föregångare då det gäller integreringen av socialvården, bashälsovården och specialsjukvården. Det ska vi vara stolta över. Kostnadsutvecklingen för hela vårdområdet har också kunnat stävjas i förhållande till utvecklingen i landet i övrigt. Nu gäller det för beslutsfattarna i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre att lyfta blicken och inse att våra invånare är betjänta av ett gott samarbete kommunerna emellan också framöver. Något annat duger inte. Tillsammans kan vi klara av att se till att vi i framtiden tryggar dygnet runt jour och att servicen till såväl barn som äldre kan tryggas med befolkningens bästa för ögonen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00