Vårdreformen får inte leda till ett demokratiunderskott

23.11.2014 kl. 09:44
Just nu är vi inne på väldigt intensiva veckor inom politiken. Alla ministerier borde senast den 4.12 ge sina sista lagförslag till riksdagen. Samtidigt befinner sig vårdreformen i ett avgörande skede.

Förra veckan hölls responsdebatten om statsrådets demokratipolitiska redogörelse i riksdagen. I grundlagsutskottets betänkande om redogörelsen konstateras bl.a. att särskild vikt bör fästas vid tillståndet för den regionala demokratin, landskapsdemokratin och den lokala demokratin, där det håller på att ske stora förändringar bland annat genom omläggningen av social- och hälsovården samt kommunstrukturen. Det är viktigt att reformerna stärker den representativa demokratin och säkerställer att kommuninvånarna och serviceanvändarna får verklig möjlighet att påverka.

 

Utskottets ståndpunkt är lätt att omfatta. Dessa frågor är högaktuella just nu.  I mitt eget anförande betonade jag att vi i vårdreformen inte borde pruta på grundlagen, kommuninvånarnas möjlighet till inflytande och demokratiprincipen.

 

I sitt utlåtande om vårdreformen har justitieministeriet lyft upp grundlagsproblemen i förslaget. Ministeriet konstaterar att förslaget inte uppfyller demokratiprincipen i den kommunala självstyrelsen p.g.a. att social- och hälsovårdsområdets beslutande organ inte väljs genom direkta val. Problematiskt är också att de enskilda kommunernas och deras invånares påverkningsmöjligheter minskar betydligt på grund av att samkommunerna blir exceptionellt stora, samtidigt som kommunernas finansieringsansvar kvarstår.

 

Vårdfrågorna har under den senaste tiden också här regionalt hos oss skapat mycket diskussion.  Här vill jag betona att det är nödvändigt att vi regionalt fortsätter vårt goda samarbete. Det gedigna arbete vi under de senaste åren gjort inom vården är inte förgäves, trots den kommande vårdreformen. Men desto viktigare är det att vi också i framtiden håller ihop och inte skapar motsättningar internt. Ensam är ingen kommun stark.

 

Jakobstadsregionen har de facto varit föregångare då det gäller integreringen av socialvården, bashälsovården och specialsjukvården. Det ska vi vara stolta över. Kostnadsutvecklingen för hela vårdområdet har också kunnat stävjas i förhållande till utvecklingen i landet i övrigt. Nu gäller det för beslutsfattarna i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre att lyfta blicken och inse att våra invånare är betjänta av ett gott samarbete kommunerna emellan också framöver. Något annat duger inte. Tillsammans kan vi klara av att se till att vi i framtiden tryggar dygnet runt jour och att servicen till såväl barn som äldre kan tryggas med befolkningens bästa för ögonen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15