Statsrådets naturresursredogörelse

25.11.2014 kl. 15:00
Uppdatering av riktlinjerna i statsrådets naturresursredogörelse ”Smart och ansvarsfull naturresursekonomi”, 25.11 2014


Gruppanförande, Lars-Erik Gästgivars, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Naturresursekonomin ska ha som mål att öka vår konkurrenskraft med miljösmarta lösningar.

Om vi ska vara föregångare och samtidigt klara den globala konkurrensen måste hela samhället vara med – det måste finnas en gemensam vilja. Miljöskyddet ska inte ses som en broms utvecklingen. Svenska riksdagsgruppen ser det som väsentligt att vi förbättrar resurseffektiviteten och skapar energisnåla lösningar i hela samhället.

Vi behöver också ett ekonomiskt klimat här i landet där olika aktörer ryms med på marknaden på rättvisa villkor. Den mer storskaliga industrin behövs för att få tillväxt som stärker vår bytesbalans - men utan klart förbättrade villkor för små- och medelstora företag blir denna statsrådets långsiktsstrategi bara vackra fraser.

I vårt nya globala ekonomiska klimat bör vi också få ett nytt tänkande som mer utgår från konsumenten.

 

Värderade talman,

Den upplysta konsumenten kan lätt förena sig i redogörelsens målsättning om att Finland ökar andelen hållbar affärsverksamhet som grundar sig på naturresursekonomi. Ingen vill att vi äventyrar våra naturresurser, medan vi alla gärna ser att Finland är ledande exportör av lösningar för hållbar naturresursekonomi.

Här gäller det att kunna kombinera mod och försiktighet. Ta rent sötvatten som exempel. Det är en ändlig naturresurs globalt sett. Det är vi litet blinda för eftersom Finland är ett av de få länder i världen som har rent sötvatten - både dricksvatten i kranen och rent vatten i naturbäckar.

Det här ska vi förstå att är en konkurrensfördel som vi inte får äventyra. Därför behövs stränga regler som förhindrar att grundvatten förorenas.

Det gäller förstås även gruvdriften som behandlas i redogörelsen. Tyvärr har det som skett i Talvivaara kastat en skugga över hela denna näringsgren. Det som skett där - att man tar i bruk en teknik som man inte greppar - får naturligtvis inte upprepas.

Ändå är en ren och hållbar gruvdrift viktig för oss. Vi ska kunna utnyttja de stora mineralreserver som finns.

 

När det gäller vatten har Finland även ett högklassigt ingenjörskunnande som även satt sina spår i våra närregioner. Jag tänker på vattenreningsverket i S:t Petersburg där finländska ingenjörer centralt har varit med i alla faser.

Just nu fokuserar man mycket på den arktiska regionen och vilka möjligheter det finns där att utnyttja regionens naturresurser. Stora intressen står på spel. Här vill Svenska riksgruppen framhålla att den arktiska miljön är sårbar och vi ser det som en förnuftig nordisk linje att tala för försiktighetsprincipen.

 

Ett kapitel för sig är våra skogar som är värdefulla för framtidens naturresursekonomi. Det har vi tidigare behandlat när regeringen presenterade sin skogsstrategi.

 

Värderade talman,

 

Har vi gjort tillräckligt för att de förnybara naturresurserna som vind och sol ska få den plats de förtjänar i vår energipolitik? I jämförelse med Sverige, Danmark och Tyskland ligger vi på tok för långt efter i den teknologiska utvecklingen. Man kan fråga sig varför vindkraften står för omkring 10 procent av Tysklands elbehov, medan hos oss är det bara 1 procent - fastän våra länder är geografiskt lika stora.

 

I min hemregion Vasaregionen finns mycket miljösmart industri och affärsverksamhet. Energiklustret där har lyckats med det som många finländska företag har svårighet med – genom att samarbeta skapa helheter och på så sätt hitta exportmarknader för totallösningar.

 

Min övertygelse är att solenergin är den naturresurs som det lönar sig att satsa på när vi tänker på framtiden. Experterna är rörande eniga om det. Vasaregionens energikluster är på god väg och satsar stora miljonbelopp på utveckling.

Det finns potential, men har vi i Finland förstått detta? Det krävs mera nytänkande i de storbolag som dominerar vår energimarknad. Som beslutsfattare måste vi även se till att våra små- och medelstora företag kan agera på samma villkor som man gör på den globala marknaden. I annat fall tar underleverantörena till storbolagen slut. Innovativa aktörer ska vi uppmuntra, ge möjligheter och inte bromsa.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00