Statsrådets naturresursredogörelse

25.11.2014 kl. 15:00
Uppdatering av riktlinjerna i statsrådets naturresursredogörelse ”Smart och ansvarsfull naturresursekonomi”, 25.11 2014


Gruppanförande, Lars-Erik Gästgivars, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Naturresursekonomin ska ha som mål att öka vår konkurrenskraft med miljösmarta lösningar.

Om vi ska vara föregångare och samtidigt klara den globala konkurrensen måste hela samhället vara med – det måste finnas en gemensam vilja. Miljöskyddet ska inte ses som en broms utvecklingen. Svenska riksdagsgruppen ser det som väsentligt att vi förbättrar resurseffektiviteten och skapar energisnåla lösningar i hela samhället.

Vi behöver också ett ekonomiskt klimat här i landet där olika aktörer ryms med på marknaden på rättvisa villkor. Den mer storskaliga industrin behövs för att få tillväxt som stärker vår bytesbalans - men utan klart förbättrade villkor för små- och medelstora företag blir denna statsrådets långsiktsstrategi bara vackra fraser.

I vårt nya globala ekonomiska klimat bör vi också få ett nytt tänkande som mer utgår från konsumenten.

 

Värderade talman,

Den upplysta konsumenten kan lätt förena sig i redogörelsens målsättning om att Finland ökar andelen hållbar affärsverksamhet som grundar sig på naturresursekonomi. Ingen vill att vi äventyrar våra naturresurser, medan vi alla gärna ser att Finland är ledande exportör av lösningar för hållbar naturresursekonomi.

Här gäller det att kunna kombinera mod och försiktighet. Ta rent sötvatten som exempel. Det är en ändlig naturresurs globalt sett. Det är vi litet blinda för eftersom Finland är ett av de få länder i världen som har rent sötvatten - både dricksvatten i kranen och rent vatten i naturbäckar.

Det här ska vi förstå att är en konkurrensfördel som vi inte får äventyra. Därför behövs stränga regler som förhindrar att grundvatten förorenas.

Det gäller förstås även gruvdriften som behandlas i redogörelsen. Tyvärr har det som skett i Talvivaara kastat en skugga över hela denna näringsgren. Det som skett där - att man tar i bruk en teknik som man inte greppar - får naturligtvis inte upprepas.

Ändå är en ren och hållbar gruvdrift viktig för oss. Vi ska kunna utnyttja de stora mineralreserver som finns.

 

När det gäller vatten har Finland även ett högklassigt ingenjörskunnande som även satt sina spår i våra närregioner. Jag tänker på vattenreningsverket i S:t Petersburg där finländska ingenjörer centralt har varit med i alla faser.

Just nu fokuserar man mycket på den arktiska regionen och vilka möjligheter det finns där att utnyttja regionens naturresurser. Stora intressen står på spel. Här vill Svenska riksgruppen framhålla att den arktiska miljön är sårbar och vi ser det som en förnuftig nordisk linje att tala för försiktighetsprincipen.

 

Ett kapitel för sig är våra skogar som är värdefulla för framtidens naturresursekonomi. Det har vi tidigare behandlat när regeringen presenterade sin skogsstrategi.

 

Värderade talman,

 

Har vi gjort tillräckligt för att de förnybara naturresurserna som vind och sol ska få den plats de förtjänar i vår energipolitik? I jämförelse med Sverige, Danmark och Tyskland ligger vi på tok för långt efter i den teknologiska utvecklingen. Man kan fråga sig varför vindkraften står för omkring 10 procent av Tysklands elbehov, medan hos oss är det bara 1 procent - fastän våra länder är geografiskt lika stora.

 

I min hemregion Vasaregionen finns mycket miljösmart industri och affärsverksamhet. Energiklustret där har lyckats med det som många finländska företag har svårighet med – genom att samarbeta skapa helheter och på så sätt hitta exportmarknader för totallösningar.

 

Min övertygelse är att solenergin är den naturresurs som det lönar sig att satsa på när vi tänker på framtiden. Experterna är rörande eniga om det. Vasaregionens energikluster är på god väg och satsar stora miljonbelopp på utveckling.

Det finns potential, men har vi i Finland förstått detta? Det krävs mera nytänkande i de storbolag som dominerar vår energimarknad. Som beslutsfattare måste vi även se till att våra små- och medelstora företag kan agera på samma villkor som man gör på den globala marknaden. I annat fall tar underleverantörena till storbolagen slut. Innovativa aktörer ska vi uppmuntra, ge möjligheter och inte bromsa.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15