I släktens fotspår

08.12.2014 kl. 09:00
I samband med att vinterkriget inleddes evakuerades omgående riksdagen till Kauhajoki i södra Österbotten. För 75 år sedan, på natten den 30 november kl. 03.00 fanns det en Solfbo med på tåget från Helsingfors. Det var min farfars kusin Gustav Edvard Helenelund och han var riksdagsledamot.
Nu har jag varit inbjuden att delta i minneshögtiden i Kauhajoki och fick därmed vandra i min släkts fotspår. Skillnaden från dagens festligheter var att då hade kriget brutit ut och Helsingfors, Vasa och fjorton andra städer hade bombats av ryssarna. Riksdagen måste således därmed försättas i säkerhet och i största hemlighet sattes riksdagsmännen på ett nattåg mot okänd ort. De kom så småningom fram till Kauhajoki, mitt i en riktig snöyra den första december 1939.

Allt började med Molotov - Ribbentrop pakten i augusti 1939. Där beslöt dessa herrar att dela upp Europa. Finland skulle höra till den sovjetiska sfären. En kort tid därefter kom skotten i Mainila som Sovjetunionen påstod att finnarna skulle ha avlossat och kriget startade. Nu efteråt har ryssarna erkänt att de var de som avlossade skotten. Den 30 november 1939 inledde hela Sovjetunionens arme med flygvapen och marin en frontal attack mot Finland. Den första eldstriden började på Karelska näset samma dag klockan 06.50. Ommöbleringar skedde snabbt, president Kyösti Kallio överlät överbefälet till fältmarskalk Carl Gustav Mannerheim. Då hade redan sovjeterna full fart på sin frammarsch, på land, på havet och i luften.

Riksdagen höll sina plenum i lyceets festsal i Kauhajoki,  hela trettiofyra plenum mellan 5.12 - 12.2 1940. Som talman fungerade Väinö Hakkila. Ledamöterna bodde i vandrarhem och hos ortsbefolkningen. Varför man just valde Kauhajoki som tillflyktsort lär ha berott att folket i  södra Österbotten ansågs vara ett pålitligt folk. Det var ju inte alla som gillade Finlands riksdag den tiden. Knappast heller i dag, men i dag är orsakerna lite annorlunda.

Vår minneshögtid började med gudstjänst i Kauhajoki kyrka på söndag kväll. På måndag hölls ett minnesplenum i samma festsal som för 75 år sedan. Partierna hade gruppanförande och allt sköttes på samma sätt som den gången då det var på riktigt. Det gick inte att undvika den allvarsamma stämning som rådde. Nu kunde vi, i ett fritt Finland, sitta i samma stolar som våra företrädare som för 75 år sedan skulle ta besluten om hur rädda landet undan Sovjetunionens krigsmaskiner.

I dag har vi åter ett Ryssland som provocerar med sin expansionspolitik, precis som för 75 år sedan. Först var det Krim, sedan Ukraina och nu olika kränkningar av luftrummen. Tyvärr gav besöket i Kauhajoki sådana minnen som kanske alla borde ägna en liten tanke. Det finns nya färska satellitbilder på hur Ryssland kraftigt rustar upp längs vår gräns i norr. Putin sänder ut signaler om att han ännu skall visa att Ryssland är en stormakt att räkna med. Finland har redan reagerat och föreslagit mera pengar till försvaret.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15