I släktens fotspår

08.12.2014 kl. 09:00
I samband med att vinterkriget inleddes evakuerades omgående riksdagen till Kauhajoki i södra Österbotten. För 75 år sedan, på natten den 30 november kl. 03.00 fanns det en Solfbo med på tåget från Helsingfors. Det var min farfars kusin Gustav Edvard Helenelund och han var riksdagsledamot.
Nu har jag varit inbjuden att delta i minneshögtiden i Kauhajoki och fick därmed vandra i min släkts fotspår. Skillnaden från dagens festligheter var att då hade kriget brutit ut och Helsingfors, Vasa och fjorton andra städer hade bombats av ryssarna. Riksdagen måste således därmed försättas i säkerhet och i största hemlighet sattes riksdagsmännen på ett nattåg mot okänd ort. De kom så småningom fram till Kauhajoki, mitt i en riktig snöyra den första december 1939.

Allt började med Molotov - Ribbentrop pakten i augusti 1939. Där beslöt dessa herrar att dela upp Europa. Finland skulle höra till den sovjetiska sfären. En kort tid därefter kom skotten i Mainila som Sovjetunionen påstod att finnarna skulle ha avlossat och kriget startade. Nu efteråt har ryssarna erkänt att de var de som avlossade skotten. Den 30 november 1939 inledde hela Sovjetunionens arme med flygvapen och marin en frontal attack mot Finland. Den första eldstriden började på Karelska näset samma dag klockan 06.50. Ommöbleringar skedde snabbt, president Kyösti Kallio överlät överbefälet till fältmarskalk Carl Gustav Mannerheim. Då hade redan sovjeterna full fart på sin frammarsch, på land, på havet och i luften.

Riksdagen höll sina plenum i lyceets festsal i Kauhajoki,  hela trettiofyra plenum mellan 5.12 - 12.2 1940. Som talman fungerade Väinö Hakkila. Ledamöterna bodde i vandrarhem och hos ortsbefolkningen. Varför man just valde Kauhajoki som tillflyktsort lär ha berott att folket i  södra Österbotten ansågs vara ett pålitligt folk. Det var ju inte alla som gillade Finlands riksdag den tiden. Knappast heller i dag, men i dag är orsakerna lite annorlunda.

Vår minneshögtid började med gudstjänst i Kauhajoki kyrka på söndag kväll. På måndag hölls ett minnesplenum i samma festsal som för 75 år sedan. Partierna hade gruppanförande och allt sköttes på samma sätt som den gången då det var på riktigt. Det gick inte att undvika den allvarsamma stämning som rådde. Nu kunde vi, i ett fritt Finland, sitta i samma stolar som våra företrädare som för 75 år sedan skulle ta besluten om hur rädda landet undan Sovjetunionens krigsmaskiner.

I dag har vi åter ett Ryssland som provocerar med sin expansionspolitik, precis som för 75 år sedan. Först var det Krim, sedan Ukraina och nu olika kränkningar av luftrummen. Tyvärr gav besöket i Kauhajoki sådana minnen som kanske alla borde ägna en liten tanke. Det finns nya färska satellitbilder på hur Ryssland kraftigt rustar upp längs vår gräns i norr. Putin sänder ut signaler om att han ännu skall visa att Ryssland är en stormakt att räkna med. Finland har redan reagerat och föreslagit mera pengar till försvaret.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15