Statsrådets principbeslut om Fennovoima

03.12.2014 kl. 15:00


Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 3.12 2014, Lars Erik Gästgivars

Värderade talman,

En klar majoritet – 14 mot 2 – i ekonomiutskottet säger ja till Fennovoimas anhållan om att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Själv hör jag till dem som står bakom utskottets betänkande.

Däremot vill jag genast göra det klart att majoriteten i Svenska riksdagsgruppen, med olika motiveringar, kommer att rösta nej till Fennovoimas anhållan. I mitt gruppanförande kommer jag därför att framföra gruppmajoritets åsikter i denna fråga, även om de avviker från min egen ståndpunkt.

Inom Svenska riksdagsgruppen finns de som konsekvent har motsatt sig en utbyggnad av kärnkraften. Utöver säkerhets- och andra aspekter hänvisar kärnkraftsmotståndarna till att ekonomiska incitament för att starkt utveckla teknologin för förnybara energikällor saknas i ett läge där tyngdpunkten för investeringar fokuserar på kärnkraften.

Flera i vår riksdagsgrupp, som tidigare har röstat för en utbyggnad av kärnkraft, är uttryckligen kritiska till Fennovoimaprojektet. De anser att målsättningen att minska Finlands beroende av rysk energi inte uppfylls. Andra motiverar sitt nej med att det är oklokt att etablera kärnkraft i en ny region i landet.

 

Över lag anser Svenska riksdagsgruppen att ekonomiutskottets betänkande borde ha problematiserat att man i detta geopolitiska läge, där EU har infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland, väljer ryska Rosatom som reaktorsleverantör.

 

Värdera talman,

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram den parlamentariska klimat- och energipolitiska kommitténs slutsatser. En av de viktigaste slutsatserna är att det finns potential att år 2050 täcka upp till 60 procent av Finlands energibehov med inhemsk förnybar energi. Men det förutsätter en medveten politik som även präglas av åtgärder för att öka energieffektiviteten i hela samhället.

Också jag vill ställa frågan: Har vi gjort tillräckligt för att de förnybara naturresurserna som bioenergi, vind och sol ska få den plats de förtjänar i vår energipolitik? I jämförelse med Sverige, Danmark och Tyskland ligger vi på tok för långt efter i den teknologiska utvecklingen åtminstone när det gäller de två sistnämnda.

Min övertygelse är att solenergin är den naturresurs som det lönar sig att satsa på när vi tänker på framtiden. Experterna är rörande eniga om det. Vasaregionens energikluster är på god väg och satsar stora miljonbelopp på utveckling.

Det finns potential, men har vi i Finland förstått detta? Den frågan har jag ställt tidigare, men gör det igen.

Utvecklingen av den finländska bioekonomi- och cleantechsektorn till en global framgångsnisch med nya exportmöjligheter kräver också målmedvetna politiska beslut och en hemmamarknad för produkterna.

 

Värderade talman,

I Perus huvudstad Lima har denna vecka inletts ett klimatpolitiskt toppmöte. Ett av de största bekymren är att få till stånd en hållbar global överenskommelse som minska koldioxidutsläppen.

Finland har orsak att vara självkritisk. I vår energipolitik har vi inte i önskvärd grad lyckats minska beroendet av kolkraft. Alternativa inhemska förnybara energikällor har inte utvecklats i tillräcklig stor utsträckning. Den kraftiga förseningen av kärnkraftbygget Olkiluoto 3 – den nya reaktorn skulle ju ersätta kolkraftsberoendet – har varit till stor nackdel för vår energipolitik. En liknande grov tidtabellsförsening har vi inte råd med när det gäller Fennovoima.

Personligen omfattar jag ekonomiutskottets synsätt där man utgår från att kärnkraften inte utesluter andra miljövänliga produktionsformer, utan kärnkraften kompletterar Finlands energipalett.

Enligt ekonomiutskottets betänkande kommer det till år 2030 finnas ett tilläggsbehov av elproduktion som motsvarar omkring 40 terawattimmar. Fennovoima täcker inte mera än cirka 9 terawattimmar av detta behov. Siffrorna visar att utbyggnaden av kärnkraften inte eliminerar behovet att utöka användningen av förnybar energi.

Det som vi alla är eniga om är att det behövs mera energieffektiva och energismarta lösningar. Vi behöver nya innovationer och öppna upp för en mer spridd och mångsidig elproduktion. Det är nödvändigt för att vi ska kunna höja självförsörjningsgraden på ett miljömässigt hållbart sätt.

Svenska riksdagsgruppens majoritet kommer att rösta mot ett kärnkraftslov för Fennovoima, och jag respekterar deras åsikt, men delar den inte, vilket förstärks av Fortums beredskap att bli storägare i Fennovoima.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15