Intensiva dagar med många viktiga lagförslag

08.12.2014 kl. 10:00
Vi mänskor har förmågan att anpassa oss till omständigheterna. Som minister är jag van med långa arbetsdagar och intensiv takt i beslutsfattandet. Den gångna veckan har inte varit något undantag. Tvärtom!

Riksdagen gav 4 december som den dag de sista lagförslagen under den här valperioden ska ges, för att riksdagen ska hinna behandla dem. Deadlinen har satt press på arbetet. Men vi har lyckats bra och i torsdags godkände statsrådet några mycket viktiga lagförslag som beretts på justitieministeriet under min ministerperiod.

 

Främjandet av det teckenspråkigas rättigheter tog ett mycket viktigt steg framåt då statsrådet godkände förslaget till teckenspråkslag. Genom lagen vill vi öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Språket är en viktig del av varje människas identitet. Därför var det också jätteviktigt att teckenspråkslagen, omfattar såväl det finska som det finlandssvenska teckenspråket. Det finlandssvenska teckenspråket har redan länge varit ett särskilt hotat språk, som idag talas av ca 300 personer. Justitieministeriet kommer därför också att inleda en utredning om helhetssituationen för det finlandssvenska teckenspråket.

 

Regeringen godkände också förslaget om införande av en brottsofferavgift. Enligt förslaget ska en myndig person som döms för ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse vara skyldig att betala en brottsofferavgift. Avgiften är 40 € om det strängaste straffet är fängelse i högst sex månader och 80 € om det strängaste straffet är fängelse i över sex månader. Genom avgiften kan man årligen samla in ca 4,5 miljoner euro. Medlen kunde t.ex. användas för att stöda en dygnet runt jourtelefon för personer som utsatts för våld. I Sverige har man en längre tid haft ett liknande system. Tanken är helt enkelt att den som döms för brott, ska delta i finansieringen av de stödtjänster som brottsoffren behöver.

 

En principiellt viktig fråga om möjligheten att förvandla böter till fängelse, tog också stora kliv framåt i veckan. Vi har haft ett otillfredsställande system som nu rättas till.  Sedan år 2008 har inte böter som skrivits ut av polisen kunnat omvandlas till fängelse, enbart böter dömda av domstol. Det har lett till situationer, där personer som gjort sig skyldiga till exempelvis upprepade snatterier, och är medellösa, i praktiken gått utan straff och kunnat fortsätta på samma sätt. Nu ändrar vi på det, så att det nu bli möjligt att förvandla ett bötesstraff till fängelse i de fall då en person som upprepade gånger dömts till böter och kan anses visa likgiltighet för lagen. Många av dessa mänskor behöver drogrehabilitering. Målet ska också vara att föra in dem i rehabiliterande åtgärder.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15