Intensiva dagar med många viktiga lagförslag

08.12.2014 kl. 10:00
Vi mänskor har förmågan att anpassa oss till omständigheterna. Som minister är jag van med långa arbetsdagar och intensiv takt i beslutsfattandet. Den gångna veckan har inte varit något undantag. Tvärtom!

Riksdagen gav 4 december som den dag de sista lagförslagen under den här valperioden ska ges, för att riksdagen ska hinna behandla dem. Deadlinen har satt press på arbetet. Men vi har lyckats bra och i torsdags godkände statsrådet några mycket viktiga lagförslag som beretts på justitieministeriet under min ministerperiod.

 

Främjandet av det teckenspråkigas rättigheter tog ett mycket viktigt steg framåt då statsrådet godkände förslaget till teckenspråkslag. Genom lagen vill vi öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Språket är en viktig del av varje människas identitet. Därför var det också jätteviktigt att teckenspråkslagen, omfattar såväl det finska som det finlandssvenska teckenspråket. Det finlandssvenska teckenspråket har redan länge varit ett särskilt hotat språk, som idag talas av ca 300 personer. Justitieministeriet kommer därför också att inleda en utredning om helhetssituationen för det finlandssvenska teckenspråket.

 

Regeringen godkände också förslaget om införande av en brottsofferavgift. Enligt förslaget ska en myndig person som döms för ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse vara skyldig att betala en brottsofferavgift. Avgiften är 40 € om det strängaste straffet är fängelse i högst sex månader och 80 € om det strängaste straffet är fängelse i över sex månader. Genom avgiften kan man årligen samla in ca 4,5 miljoner euro. Medlen kunde t.ex. användas för att stöda en dygnet runt jourtelefon för personer som utsatts för våld. I Sverige har man en längre tid haft ett liknande system. Tanken är helt enkelt att den som döms för brott, ska delta i finansieringen av de stödtjänster som brottsoffren behöver.

 

En principiellt viktig fråga om möjligheten att förvandla böter till fängelse, tog också stora kliv framåt i veckan. Vi har haft ett otillfredsställande system som nu rättas till.  Sedan år 2008 har inte böter som skrivits ut av polisen kunnat omvandlas till fängelse, enbart böter dömda av domstol. Det har lett till situationer, där personer som gjort sig skyldiga till exempelvis upprepade snatterier, och är medellösa, i praktiken gått utan straff och kunnat fortsätta på samma sätt. Nu ändrar vi på det, så att det nu bli möjligt att förvandla ett bötesstraff till fängelse i de fall då en person som upprepade gånger dömts till böter och kan anses visa likgiltighet för lagen. Många av dessa mänskor behöver drogrehabilitering. Målet ska också vara att föra in dem i rehabiliterande åtgärder.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00