Den här veckan har dammet lagt sig från förra veckans regeringskris, där regeringen inte var långt ifrån att falla. Regeringskrisen, om social- och hälsovårdsreformen, var framförallt en förtroendekris där ett eller två regeringspartier uppfattat att man redan hade kommit överens om saker, medan det tredje regeringspartiet inte hade uppfattat det så. Därför var det inte konstigt att bågen spändes hårt mellan olika parter inom regeringen.

Senaste veckas regeringskris hör till något av det mest spektakulära jag upplevt under min tid i politiken. Aldrig tidigare har jag sett landets statsminister i direktsändning hota med att upplösa sin regering och gå till presidenten, ifall han inte får sin vilja igenom. Krisen löste sig som vi vet natten till lördag för en vecka sedan, och nu denna vecka har vi febrilt försökt få klarhet i vad regeringen egentligen fattat beslut om.

Regeringen förslag till vårdreform väcker många frågor. Vissa frågeställningar är bekanta från förra riksdagsperioden, men även nya aspekter tål att dryftas.