Nu krävs tålamod

10.10.2020 kl. 06:04

Under ett halvt års tid har coronan fått oss att ändra vårt sätt att leva. Hittills har vi klarat oss relativt bra från coronans framfart i Österbotten men nu kröp den riktigt nära oss. Under den senaste veckan har många insjuknat, ännu fler har satts i karantän. Nu gäller det för oss att följa rekommendationerna, tvätta händerna och hålla avstånd. 

Samtidigt har de regionala åtgärderna varit massiva, vilket även noterats nationellt. Inom sinom tid kommer situationen att lätta – ju förr desto bättre - men nu måste vi ha tålamod även om restriktionerna kan kännas tunga att följa och en viss coronatrötthet kan skönjas. 

I onsdags inleddes diskussionen om nästa års statsbudget i riksdagen. I den finns många åtgärder, som hjälper oss att bygga en bro över coronakrisen, såväl ur ett  hälsovårdsperspektiv som ekonomiskt sett.

Kring 4 miljarder euro reserverades för åtgärder som coronan orsakat. 

Visst, statsbudgeten visar ett stort underskott på 10,8 miljarder euro. Det går inte att leva på skuld hur länge som helst. Men just nu är det läge för stimulans och att hålla hjulen i rullning - det är viktigt att vi har framtidstro.

 

Det måste finnas incitament för företag att vilja anställa och

investera. Sänkningen av elskatten till EU:s miniminivå och halveringen av farledsavgifterna hjälper en del på vägen. Dessutom är det bra att regeringen i vår kommer att granska nivån på hushållsavdraget. Vi i SFP vill att den ska höjas, det skulle ha en betydande sysselsättande effekt.

 

Bland flera bra saker i den gula, 900 sidor tjocka, budgetluntan lyfte jag fram i mina talturer i veckan vikten av att de otroligt viktiga medborgarorganisationernas statsbidrag hålls på samma nivå även nästa år. Deras arbete är ett viktigt komplement till den offentliga servicen och är dessutom ekonomiskt sett effektivare.

 

Samtidigt vet vi att tipsbolaget Veikkaus inkomster minskar kraftigt på sikt. En stor del av medborgarorganisationernas finansiering kommer via tipsmedlen. Detta är oroväckande och här finns skäl att parlamentariskt fundera hur man kan lösa den här knuten i framtiden.

 

Förutom att vi riksdagsledamöter under dessa dagar ställer frågor till ministrarna kring nästa års budget, så har jag i veckan även ställt ett skriftligt spörsmål åt ansvariga ministern kring en sak som förargat i Österbotten, nämligen att Forststyrelsen använt sig av glyfosat i den österbottniska skärgården för att bekämpa vresros.

Bekämpningsmedlet har även förgiftat havtornsbuskar. Enligt

naturresursinstitutet LUKE är glyfosat speciellt giftigt för våra

vattendrag. 

Frågan, som troligen kommer att svaras av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä löd: Hur motiverar myndigheterna användningen av glyfosat

istället för alternativa metoder som även medborgare använder sig av? 

Vi ska komma ihåg skärgårdsbefolkningen har i århundraden skött om naturen och dess mångfald. De är, och har alltid varit, måna om att skärgården sköts på ett ansvarsfullt sätt. Att Forststyrelsen nu använt sig av glyfosat istället för andra metoder för att bekämpa vresros på områden som Miljöministeriet planerar bli naturskyddsområden har förståeligt nog väckt starka reaktioner.

 

För övrigt tillhör jag dem som anser att vi inte behöver inrätta ett nytt naturskyddsområde i Kvarkens skärgård.

Mikko Ollikainen
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets